| Summary: | I denna uppsats undersöks klarspråksanpassningen i två informationsbroschyrer från polismyndigheterna i Sverige och Finland. Syftet med undersökningen är att jämföra hur pass väl den sverigesvenska respektive finlandssvenska informationsbroschyren följer riktlinjerna för klarspråk och att se om det finns skillnader i klarspråksanpassningen mellan broschyrerna. Som metod används för det första en kvalitativ textanalys som grundar sig i frågorna i detsvenska Språkrådets Klarspråkstest och för det andra en kvantitativ analys där informationsbroschyrernas läsbarhetsindex räknas ut. Resultatet visar att klarspråksanpassningen mellan de två undersökta informationsbroschyrerna skiljer sig åt något. Skillnaderna märks främst när det kommer till tonen i texten, rubrikerna, styckena och sambanden, meningarna samt orden och fraserna. Den sverigesvenska broschyren är mer klarspråksanpassad: den följer oftare rekommendationerna i Klarspråkstestet och har ett bättre läsbarhetsvärde. Dock har den likaväl som den finlandssvenska broschyren vissa brister i sin klarspråksanpassning, till exempel i användningen av direkt tilltal och substantiveringar.
|
|---|
