Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVC

Två screeningmetoder för identifiering av barn med språkstörning vid 2½ år eller 3 år används vid barnavårdcentraler i Sverige. Metoderna som har stöd i forskning granskades och jämfördes med varandra framförallt med avseende på validitetsmått. Av granskningen framkom att de skiljer sig åt både avse...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Nayeb, Laleh
Format: Others
Language:Swedish
Published: Karolinska institutet 2010
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310116
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-310116
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-3101162018-08-17T05:24:22ZJämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVCsweNayeb, LalehKarolinska institutet2010språkscreeningspråkstörningbarnhälsovårdtidig identifieringtidig språkutvecklingvalideringjämförelseOther Medical Sciences not elsewhere specifiedÖvrig annan medicin och hälsovetenskapTvå screeningmetoder för identifiering av barn med språkstörning vid 2½ år eller 3 år används vid barnavårdcentraler i Sverige. Metoderna som har stöd i forskning granskades och jämfördes med varandra framförallt med avseende på validitetsmått. Av granskningen framkom att de skiljer sig åt både avseende populationsstorlek, statistiska metoder, tillvägagångssätt att uträkna validiteten och tidpunkt för valideringen. Eftersom valideringen dessutom har skett med olika typer av referenstest (”gold standard” respektive Proxy-mått) är det svårt att värdera metoderna genom att ställa dem mot varandra. Det enda som bedömdes jämförbart var positivt prediktivt värde (PPV) som – för båda metoderna – redovisas i nära anslutning till screeningen. I 2½-årsscreeningen överensstämde resultatet av den kliniska bedömningen i 52% med det positiva screeningutfallet. För 3-årsscreeningen uppgick motsvarande värde till 95% då den kliniska bedömningen gjordes i nära anslutning till screeningen. Den omfattade dock endast 2/3 av de barn som hade positivt screeningutfall. Vid en validering ett år efter screeningtillfället var PPV för samma metod endast 31.7%. I uppföljningsstudier av barnen som hade positivt screeningutfall från 2½ respektive 3 år konstaterades, för båda screeningmetoderna, att drygt 60% av de senare uppvisade någon form av neuropsykiatriska svårigheter. Såväl metod A som metod B identifierade barn med grav språkstörning. Metoderna har sina styrkor och brister som måste beaktas vid val av screeningmetod på BVC.  Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310116application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic språkscreening
språkstörning
barnhälsovård
tidig identifiering
tidig språkutveckling
validering
jämförelse
Other Medical Sciences not elsewhere specified
Övrig annan medicin och hälsovetenskap
spellingShingle språkscreening
språkstörning
barnhälsovård
tidig identifiering
tidig språkutveckling
validering
jämförelse
Other Medical Sciences not elsewhere specified
Övrig annan medicin och hälsovetenskap
Nayeb, Laleh
Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVC
description Två screeningmetoder för identifiering av barn med språkstörning vid 2½ år eller 3 år används vid barnavårdcentraler i Sverige. Metoderna som har stöd i forskning granskades och jämfördes med varandra framförallt med avseende på validitetsmått. Av granskningen framkom att de skiljer sig åt både avseende populationsstorlek, statistiska metoder, tillvägagångssätt att uträkna validiteten och tidpunkt för valideringen. Eftersom valideringen dessutom har skett med olika typer av referenstest (”gold standard” respektive Proxy-mått) är det svårt att värdera metoderna genom att ställa dem mot varandra. Det enda som bedömdes jämförbart var positivt prediktivt värde (PPV) som – för båda metoderna – redovisas i nära anslutning till screeningen. I 2½-årsscreeningen överensstämde resultatet av den kliniska bedömningen i 52% med det positiva screeningutfallet. För 3-årsscreeningen uppgick motsvarande värde till 95% då den kliniska bedömningen gjordes i nära anslutning till screeningen. Den omfattade dock endast 2/3 av de barn som hade positivt screeningutfall. Vid en validering ett år efter screeningtillfället var PPV för samma metod endast 31.7%. I uppföljningsstudier av barnen som hade positivt screeningutfall från 2½ respektive 3 år konstaterades, för båda screeningmetoderna, att drygt 60% av de senare uppvisade någon form av neuropsykiatriska svårigheter. Såväl metod A som metod B identifierade barn med grav språkstörning. Metoderna har sina styrkor och brister som måste beaktas vid val av screeningmetod på BVC. 
author Nayeb, Laleh
author_facet Nayeb, Laleh
author_sort Nayeb, Laleh
title Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVC
title_short Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVC
title_full Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVC
title_fullStr Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVC
title_full_unstemmed Jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på BVC
title_sort jämförelse mellan två screeningmetoder för tidig identifiering av 2,5-3 åringar med grav misstänkt språkstörning på bvc
publisher Karolinska institutet
publishDate 2010
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-310116
work_keys_str_mv AT nayeblaleh jamforelsemellantvascreeningmetoderfortidigidentifieringav253aringarmedgravmisstanktsprakstorningpabvc
_version_ 1718725458491604992