Patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudie

Background Based on the writers’ experiences, the ear thermometer is the most common method for temperature measurements, even though patients usually not are asked if they prefer it. No previous research about patients’ experiences of measurements with different thermometers was found.   Aim The ai...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Gunnarsson, Oskar, Lennmalm, Frida
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-307208
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-307208
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-3072082016-11-15T05:12:32ZPatienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudiesweGunnarsson, OskarLennmalm, FridaUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2016experiencesurvey studythermometerbody temperatureupplevelseenkätstudietermometerkroppstemperaturobehagBackground Based on the writers’ experiences, the ear thermometer is the most common method for temperature measurements, even though patients usually not are asked if they prefer it. No previous research about patients’ experiences of measurements with different thermometers was found.   Aim The aim of the study was to assess and compare patients' inconvenience and expected inconvenience, and preferences of different thermometers, totally and divided by gender and age.   Method A survey with 31 hospitalized patients in Central Sweden was conducted. The questionnaire contained questions about experienced and expected inconveniences from different types of thermometers. Data were analyzed using the Mann Whitney U-test and the results are descriptively presented.   Results Compared to oral and rectal thermometers, the ear thermometer was considered the least unpleasant. It was also the most preferred thermometer. The patients ranked the methods’ correctness as the most important characteristic. Regarding the different methods and also regarding experienced and expected inconveniences there were no statistically significant differences between age groups or between gender.   Conclusion Most participants preferred the ear thermometer before the rectal thermometer and the oral thermometer. The majority wanted a thermometer that was as precise as possible. More studies are needed to investigate differences between expectations and experiences of the thermometers. Studies that will conclude if there is a disparity between different age groups and gender are recommended. Bakgrund Enligt författarnas erfarenhet är örontermometern idag den mest förekommande mätmetoden, vilken används även om patienterna inte blivit tillfrågade om de föredrar en annan metod. Ingen forskning kring patienternas upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder står att finna.   Syfte Syftet var att undersöka patienters upplevda och förväntade obehag samt preferenser av temperaturmätningsmetoder, totalt sett och fördelat på köns- och åldersgrupper.   Metod En enkätstudie med 31 patienter på sjukhus i Mellansverige genomfördes. Enkäten innehöll frågor om bl.a. patientens upplevda och förväntade obehag av olika temperaturmätningsmetoder och om vilka karakteristika som var viktigast vid valet av termometer. Data analyserades med hjälp av Mann Whitney U-test och resultatet presenteras deskriptivt.   Resultat Örontermometer ansågs vara mindre obehaglig än oral och rektal temperaturmätning, och var också den mest föredragna mätmetoden. Patienterna ansåg att den viktigaste karakteristikan hos en mätmetod var att den var korrekt. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan ålders- eller könsgrupperna avseende obehag av de olika mätmetoderna eller mellan de som hade erfarenheter av mätmetoderna och de som skattade förväntat obehag av samma mätmetoder.   Slutsats De flesta patienter föredrog örontermometern framför rektal- och oraltermometern. Majoriteten ville också ha en termometer som är så korrekt som möjligt. Ytterligare studier för att undersöka om det finns en skillnad mellan patienters förväntningar och upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder behövs. Även studier som kan utröna om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan kvinnor och män rekommenderas. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-307208application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic experience
survey study
thermometer
body temperature
upplevelse
enkätstudie
termometer
kroppstemperatur
obehag
spellingShingle experience
survey study
thermometer
body temperature
upplevelse
enkätstudie
termometer
kroppstemperatur
obehag
Gunnarsson, Oskar
Lennmalm, Frida
Patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudie
description Background Based on the writers’ experiences, the ear thermometer is the most common method for temperature measurements, even though patients usually not are asked if they prefer it. No previous research about patients’ experiences of measurements with different thermometers was found.   Aim The aim of the study was to assess and compare patients' inconvenience and expected inconvenience, and preferences of different thermometers, totally and divided by gender and age.   Method A survey with 31 hospitalized patients in Central Sweden was conducted. The questionnaire contained questions about experienced and expected inconveniences from different types of thermometers. Data were analyzed using the Mann Whitney U-test and the results are descriptively presented.   Results Compared to oral and rectal thermometers, the ear thermometer was considered the least unpleasant. It was also the most preferred thermometer. The patients ranked the methods’ correctness as the most important characteristic. Regarding the different methods and also regarding experienced and expected inconveniences there were no statistically significant differences between age groups or between gender.   Conclusion Most participants preferred the ear thermometer before the rectal thermometer and the oral thermometer. The majority wanted a thermometer that was as precise as possible. More studies are needed to investigate differences between expectations and experiences of the thermometers. Studies that will conclude if there is a disparity between different age groups and gender are recommended. === Bakgrund Enligt författarnas erfarenhet är örontermometern idag den mest förekommande mätmetoden, vilken används även om patienterna inte blivit tillfrågade om de föredrar en annan metod. Ingen forskning kring patienternas upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder står att finna.   Syfte Syftet var att undersöka patienters upplevda och förväntade obehag samt preferenser av temperaturmätningsmetoder, totalt sett och fördelat på köns- och åldersgrupper.   Metod En enkätstudie med 31 patienter på sjukhus i Mellansverige genomfördes. Enkäten innehöll frågor om bl.a. patientens upplevda och förväntade obehag av olika temperaturmätningsmetoder och om vilka karakteristika som var viktigast vid valet av termometer. Data analyserades med hjälp av Mann Whitney U-test och resultatet presenteras deskriptivt.   Resultat Örontermometer ansågs vara mindre obehaglig än oral och rektal temperaturmätning, och var också den mest föredragna mätmetoden. Patienterna ansåg att den viktigaste karakteristikan hos en mätmetod var att den var korrekt. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan ålders- eller könsgrupperna avseende obehag av de olika mätmetoderna eller mellan de som hade erfarenheter av mätmetoderna och de som skattade förväntat obehag av samma mätmetoder.   Slutsats De flesta patienter föredrog örontermometern framför rektal- och oraltermometern. Majoriteten ville också ha en termometer som är så korrekt som möjligt. Ytterligare studier för att undersöka om det finns en skillnad mellan patienters förväntningar och upplevelser av olika temperaturmätningsmetoder behövs. Även studier som kan utröna om det finns skillnader mellan olika åldersgrupper och mellan kvinnor och män rekommenderas.
author Gunnarsson, Oskar
Lennmalm, Frida
author_facet Gunnarsson, Oskar
Lennmalm, Frida
author_sort Gunnarsson, Oskar
title Patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudie
title_short Patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudie
title_full Patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudie
title_fullStr Patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudie
title_full_unstemmed Patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : En enkätstudie
title_sort patienters upplevelse av olika temperaturmätningsmetoder : en enkätstudie
publisher Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
publishDate 2016
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-307208
work_keys_str_mv AT gunnarssonoskar patientersupplevelseavolikatemperaturmatningsmetoderenenkatstudie
AT lennmalmfrida patientersupplevelseavolikatemperaturmatningsmetoderenenkatstudie
_version_ 1718393113254297600