| Summary: | Den 28 september 2015 lämnade finansdepartementet en promemoria till regeringen där det föreslogs att Konsumentombudsmannen skulle ges stärkta sanktionsmöjligheter. Den 17 mars 2016 skickade regeringen ett förslag, baserat på promemorian, på lagrådsremiss och den 10 maj samma år lades en proposition baserad på remissen fram. Bland annat föreslås att Konsumentombudsmannen ges möjlighet att utdöma direkt bindande förbud och ålägganden förenade med vite. Idag kan Konsumentombudsmannen ge föreläggande om förbud eller åläggande förenade med vite som, om det godkänns av mottagaren, blir gällande och rättsligt bindande. Propositionen föreslår också att beloppsintervallet för marknadsstörningsavgiften dubblas. I uppsatsen görs en genomgång av de sanktioner som finns att tillgå idag, hur de har utvecklats och diskuterats över tid och hur de används. I analysen diskuteras förslagets eventuella konsekvenser för KO och de företag som eventuellt blir föremål för de nya sanktionerna. Analysen kommer fram till att förslaget kan resultera i snabbare handläggning av ärenden då KO kan utdöma direkt bindande sanktioner och att detta i större utsträckning än idag kan avskräcka näringsidkare från att marknadsföra sig på sådant sätt som riskerar att bli föremål för granskning. Dock påpekas det att flera juridiska instanser anser förslaget svagt underbyggt och otydligt.
|
|---|
