Characteristics of convective cloud cluster formationover Thailand through satellite image analysis

• Main Author: Rosander, Christian
• Format: Others
• Language: English
• Published: Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära 2007
• Subjects: convective cloud formation; MASCOTTE; severe thunderstorm detection
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-303916

Weather forecasting relies on the availability of observational data as input parameters. However,such data are not readily available, because of difficulties to collect weather data due toinaccessibility to many places in the world, such as oceans or mountain regions. For this reason,satellite surveillance is a suitable tool to observe the atmosphere in regions where it is notpossible by other means. This master thesis is a study of convective cloud cluster formation over Thailand, conductedthrough satellite image analysis. Characteristics of cloud cluster formations are investigatedthrough an implementation of the Maximum Spatial Correlation Technique (MASCOTTE),described by Carvalho and Jones (2001). This method allows tracking of convective cloud systemsthrough region based analysis of satellite images. The aim of this study is to investigate whether satellite image analysis, through the implementationof the MASCOTTE methodology, can provide characteristics of convective cloud systems,in order to discern convective systems by intensity, accurately enough to be able to discernsevere thunderstorms from ordinary thunderstorms. The annual distribution of the occurrenceof life cycles detected through the analysis is studied, as well as their monthly distribution ofmean and maximum life times. Moreover, the yearly distribution of life cycle mean and minimumbrightness temperatures are analysed, as well as the number of detected split and mergeevents. This is followed by a comparison of life cycle structural properties to investigate thepossibility to use individual parameters, alone or in combination with each other, as indicatorsof the degree of convective activity within life cycles. Yearly distributions were studied in order to verify if this method could reveal seasonal variations,such as the onset period of the wet season, in terms of the occurrence of life cycles andtheir life time. The findings of this study verified that the most convectively intense life cycles exist under theinfluence of the Inter Tropical Convergence Zone (ITCZ), during the onset and beginning ofthe monsoon season. Analysis of life cycle structural properties, showed that properties likemean and minimum brightness temperature as well as fractional convective area, could be usedas indicators to discern between life cycles with different level of convective activity. However,it is concluded that studies, including ground-based remote sensing technologies such asRADAR/LIDAR, as well as data from rawinsondes, needs to be conducted in order to clarifyif it is possible to use this methodology to successfully discern severe thunderstorms fromordinary thunderstorms. === Tillgängligheten av meteorologiska mätdata är väsentlig för att kunna prognostisera väder. Idag är tillgängligheten på dessa data relativt gles, bland annat på grund av svårigheter att mäta på många platser runt om i världen, t.ex över världshaven eller vid otillgängliga bergsområden. Därför är satellitövervakning ett bra alternativ till andra typer av väderobservationer, eftersom denna teknik kan tillhandahålla mätdata över stora områden som annars inte är möljiga att samla data från. Denna magisteruppsats är en studie om egenskaper hos konvektiv molnbildning över Thailand. Studien är genomförd med hjälp av satellitbildsanalys. Egenskaper hos olika konvektiva molnceller har studerats genom att använda en metod baserad på ”the Maximum Spatial Correlation Technique” (MASCOTTE), beskriven av Carvalho and Jones (2001). Tanken bakom denna metod är att hitta och följa utvecklingen av olika konvektiva molnceller baserat på deras storlek och temperatur. Målet med studien är att undersöka hurvida denna metoden kan ge kunskap som leder till att man kan skilja på konvektiva celler, genom intensitetsskillnader, med tillräcklig noggrannhet för att kunna urskilja vanliga konvektiva celler från intensiva celler. För att få en uppfattning om förekomsten av intensiva konvektiva system, har antalet detekterade livscykler per månad studerats. För sedan att få en bild av hurvida deras livscykler skiljer sig åt över året, har även egenskaper som medellivslängd och maximal livslängd studerats. Dessutom studerades den årliga fördelningen av livscyklernas medel och minimum temperaturer, samt förekomsten av delningar och sammanslagningar av konvektiva celler. För att finna kunskap om skillnader i intensitet mellan individuella livscykler, har egenskaper som medel och minimum temperatur analyserats. Dessutom har andelen moln med extremt låg temperatur studerats i syfte att kunna använda dessa parametrar som intensitetsindikatorer vid satellitbildsanalys. Resultaten i denna studie visar att de mest intensiva konvektiva molnsystemen (kraftigaste åskvädren), förekommer under påverkan av ITCZ (Inter Tropical Convergence Zone), under antågandet och början av regnperioden. Studier av de konvektiva systemens egenskaper visade att parametrar, som andelen extremt kallt område i molnceller (fractional convective area), och livscyklernas medel och minimum temperaturer, skulle kunna användas som intensitetsindikatorer för att skilja på olika livscykler med avseende på deras styrka i intensitet. Slutsatsen av studien är att det behövs fler studier där andra typer av meteorologiska mätdata, såsom RADAR/LIDAR och sonderingsdata är involverade, för att skaffa ytterligare kunskap om hur man genom satellitbildsanalys kan urskilja kraftiga åskväder.