| Summary: | Denna uppsats ämnar undersöka hur en demokratisk diskurs kan konstrueras för att bättre förstå demokrati och rättigheter som en social konstruktion. Den gör det genom att undersöka rösträttskampen i Sverige 1904-1917 mediala diskurs. Som teori används Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus begreppsapparat, för att bättre kunna fånga hur mening fixeras i en diskurs och således förstå demokrati ur sin tids perspektiv. Resultatet är att sju meningsfixerande narrativ har kunnat beläggas. Slutsatser har kunnat dras är att meningsskapandet för demokrati och rösträtt dels tog fasta vid individerna, demokratins externa effekter och interna värde. Vidare kan det fastslås att rösträtten aldrig fick en riktigt fixerad mening, utan att det rådde konstant konkurrens om dess mening.
|
|---|
