| Summary: | Syftet med denna uppsats var att undersöka sambopars rättshandlande och verksamma juristers del i sambopars rättshandlande. Vidare var syftet att föra en de lege ferenda diskussion kring sambors rättsliga skydd. Följande frågor behandlades i uppsatsen: Vilken är den vanligaste rättshandlingen som sambor företar? Hur ställer sig verksamma jurister till att upprätta vissa rättshandlingar och vad ger de för råd kring olika rättshandlingar? I vilken utsträckning råder verksamma jurister sambopar att gifta sig? På vilket sätt kan och bör sambolagstiftningen förändras? Uppsatsen riktade in sig på svensk ekonomisk familjerätt med fokus på sambors ekonomiska ställning och rättshandlande. Det centrala inom uppsatsen var hur sambor rättshandlar under pågående förhållanden. För att kunna behandla frågorna har en empirisk enkätstudie genomförts. Efter visst bortfall fanns det möjlighet att få in 71 svar, 30 personer svarade på enkäten, dvs. ungefär 42 %. Samboavtal, föravtal och bodelningsavtal är av familjerättslig karaktär som avtals inom ramen för sambolagen och gäller endast då samboförhållandet upphör genom separation. Med ett samboavtal kan blivande sambor eller sambor avtala om att bodelning inte ska göras eller att viss egendom inte ska ingå i en bodelning. I ett föravtal kan sambor avtala om en snart förestående bodelning. Bodelningsavtalet fastställer det parterna kommit överens om i en bodelning. I en bodelning ingår sambornas bostad och bohag som införskaffats för gemensamt bruk. Andra rättshandlingar som sambor kan företa är skuldebrev och testamenten. Ett skuldebrev skrivs ofta i kombination med samboavtal för att fastställa skulden mellan samborna om parterna gått in med olika stor kontantinsats. Testamentet upprättas för att samborna vill ärva varandra, dock kan bara hälften av egendomen man äger testamenteras bort. Av enkäten framkom att de tre absolut vanligaste rättshandlingarna är testamente, samboavtal och skuldebrev. Att det är de rättshandlingarna som är de vanligaste rättshandlingarna ligger troligtvis i linje med att sambopar genom rättshandlingar vill trygga varandra och förebygga ekonomiska katastrofer. Med förmögenhetsrättsliga avtal kan sambor fördela egendom utanför sambolagens tillämpningsområde. Osäkerheten kring dessa avtal är stor och i doktrin har olika inställningar framförts angående möjligheten att skriva förmögengetsrättsliga avtal och utöka den egendom som samborna bodelar. Sextio procent av respondenterna uppger att det finns en efterfrågan bland sambor att skriva förmögenhetsrättsliga avtal. Femtio procent av respondenterna uppgav att de medverkar till att upprätta förmögenhetsrättsliga avtal. Det är tydligt bland respondenterna att de har delade meningar om denna typa av avtal. Det kan konstateras att de respondenter som anger att det finns en efterfrågan att upprätta förmögenhetsrättsliga avtal i större utsträckning medverkar till upprättandet. De som anger att det inte efterfrågas att skriva förmögenhetsrättsliga avtal har troligtvis inte i någon större utsträckning behövt ta ställning till om de ska medverka till att upprätta förmögenhetsrättsliga avtal eller inte. I enkäten som skickades ut ställdes tre frågor kring respondenternas rådgivning om äktenskap. En stor andel av respondenterna har uppgett att de har rekommenderat sambopar att gifta sig, och även rekommenderat dem att upprätta andra rättshandlingar i samband med det. Respondenterna rekommenderade, eller i vart fall la fram som förslag, att samborna skulle gifta sig om det fanns barn med i bilden, om de ville ärva varandra och i de fall parterna efterfrågat motsvarande verkan som ett äktenskap ger. Att utöka lagstiftningen för sambor anser jag inte är aktuellt för att fler ska få ett bättre skydd. Sambolagen fyller en viktig funktion och måste finnas som ett alternativ för dem som inte vill ingå i äktenskap. I och med att många sambor vill ha samma skydd som makar men att de inte har valt att gifta sig är ett förslag att införa ett ytterligare sätt att ingå äktenskap. En möjlighet som liknar det som gällde för ingående av partnerskap. Ett mindre ceremoniellt och känslomässigt alternativ, där det juridiska är i fokus.
|
|---|
