’Att ge sprutor till en narkoman är som att ge en flaska whiskey till en alkoholist’ : En kritisk diskursanalys av den svenska politiska debatten gällande sprututbytesverksamheten under perioden 1995-2016

• Main Authors: Sara, Frisell Eriksson, Louise, Lilja
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Sociologiska institutionen 2016
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-298220

Abstract: Sprututbyte har länge varit en kontroversiell fråga i Sverige. Den politiska debatten har pågått sedan 80-talet när denförsta testverksamheten infördes. Trots kritik från internationella organisationer som FNhar Sverige ännu inte infört ettnationelltprogram för sprututbyte. Syftet med denna studie är att undersökahur diskursen kring sprututbyte konstruerats i motionerunder perioden 1995-2016. Detta genom att se till hur sprututbyte har kommit att problematiseras och vilka antaganden som ligger till grund för dessa problem. Studien är en kritisk diskursanalys somfokuserar på att synliggöra debakomliggande föreställningarnasom har kommit att ses som självklara i debatten. För att studera vilka problem och antaganden som debatten bygger på har en diskursorienterad teori och metod utvecklad av Carol Lee Bacchi (1999, 2009) kommit att användas. Denna ansats fokuserar på att utreda vilka problem som framkommer inom specifika policyförslag. Vidare utreder studien vilka föreställningar om risk som kan utläsas i diskursen. Detta genom att utgå från sociologiska teorier som beskriver hur risker fått en ny karaktär idet moderna samhället. Materialet består av motioner kring sprututbyte framlagdai Sveriges riksdag. I resultatet presenteras hur diskursen kring sprututbyte konstrueras utifrån fem framträdande teman. Dessa temanhandlar om att drogliberalisering och narkotika beskrivs som ett hot mot samhället och att sprututbyte är en åtgärd för att minska smittspridning. Ytterligare ett tema är att sprutor benämns i två bemärkelser, dels som ett brottsverktyg, dels som att utbyte av sprutorger fel signalertill ungdomar och missbrukare. Vidareatt verksamheten utgör en samhällelig kontaktyta och social insats för missbrukare, samt huruvida det finns evidens för verksamheten eller inte.Vidare framkommertvå föreställningar om risk, risken för ett drogliberalt samhälleoch risken för smittspridning. Dessa resultat konstruerar gemensamt en del av den svenska diskursen kring sprututbyte.