App till granskning! : En diskursanalys av recensioner gjorda på utbildningsappar

Digitala läromedel ökar allt mer i skolundervisningen vilket ställer nya krav på lärare. Att kunna välja bland digitala läromedel kräver en medvetenhet om vad tanken är att eleverna ska lära sig. Detta är en kunskap vi själva känner att vi inte fått möjlighet att utveckla under vår tid på lärarutbil...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Cristvall Oscarson, Marie, Morén, Fanny
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295841
Description
Summary:Digitala läromedel ökar allt mer i skolundervisningen vilket ställer nya krav på lärare. Att kunna välja bland digitala läromedel kräver en medvetenhet om vad tanken är att eleverna ska lära sig. Detta är en kunskap vi själva känner att vi inte fått möjlighet att utveckla under vår tid på lärarutbildningen. Med detta intresse som grund har vi valt att analysera recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. Skolappar.nu är en hemsida där lärare har recenserat och betygsatt utbildningsappar för iPads inom svenskämnet. I analysen har Roz Ivanič (2004) modell för skriftspråksdiskurser använts, som innehåller olika uppfattningar kring läs- och skrivundervisning. Dessa skriftspråksdiskurser är; färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen, diskursen om sociala praktiker samt den sociopolitiska diskursen. Modellen har använts för att synliggöra vilken syn på språk och språkundervisning som konstituerats i 20 stycken recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. I detta sammanhang använder vi begreppet konstitueras för att lyfta fram vilken språksyn som framställs i recensionerna. Ett huvudsakligt resultat av vår analys visade att kreativitetsdiskursen var den diskurs som var mest förekommande i recensionerna (28 %). Den diskurs som var minst förekommande i recensionerna var den sociopolitiska diskursen (6 %). Genrediskursen förekom i relativt stor omfattning, det vill säga i 21 % av recensionerna. Färdighetsdiskursen (15 %), processdiskursen (17 %) och diskursen om sociala praktiker (13 %) förekom i ungefär lika stor omfattning. För att kunna synliggöra recensionerna av utbildningsapparnas bredd och variation av innehåll ville vi undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna. Ytterligare en anledning till att undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna är för att Ivanič (2004) menar att en gynnsam språkundervisning tar hänsyn till alla sex skriftspråksdiskurser. Vår analys visade att recensionerna ofta innehöll kombinationer av vissa skriftspråksdiskurser (två eller tre stycken) och de kombinationer som samförekom oftast var mellan kreativitetsdiskursen, genrediskursen och processdiskursen. Ingen av recensionerna innehöll en kombination av alla sex skriftspråksdiskurser. Den språksyn som framställs i recensionerna av utbildningsapparna representerar till stor del ett erfarenhetspedagogiskt ämne som Bergöö (2005) beskriver som ett svenskämne där elevernas intressen, föreställningsvärldar och kunskaper är centrala för deras språkinlärning. Traditionellt sätt har svenskämnet länge präglats av en färdighetsdiskurs där grammatik och fonetik varit centralt. Vi ser att pedagogiska appar erbjuder en ny typ av språkundervisning som istället fokuserar på elevens kreativitet och skapande.