Varning - Klämrisk! : Lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomen
Den här studien ämnar undersöka hur lärare uppfattar sin autonomi inom olika områden av deras yrke och fungerar som en förstudie till ett forskningsprojekt. Begreppet autonomi är mångfacetterat, men kontroll över yrket och inflytande över beslutsprocesser utgör en stor del av det. Uppsatsen fokusera...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
2016
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295748 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-295748 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Teacher autonomy teaching profession professional autonomy Lärare autonomi läraryrke yrkesautonomi |
spellingShingle |
Teacher autonomy teaching profession professional autonomy Lärare autonomi läraryrke yrkesautonomi Ryman, Johan Söderström, Karin Varning - Klämrisk! : Lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomen |
description |
Den här studien ämnar undersöka hur lärare uppfattar sin autonomi inom olika områden av deras yrke och fungerar som en förstudie till ett forskningsprojekt. Begreppet autonomi är mångfacetterat, men kontroll över yrket och inflytande över beslutsprocesser utgör en stor del av det. Uppsatsen fokuserar på lärare i grundskolan och gymnasiet. Tre forskningsfrågor formulerades för att fånga in begreppet autonomi. Dessa är: Hur uppfattar lärare sin professionella autonomi?, Hur skiljer sig lärares uppfattningar angående olika dimensioner av autonomi (olika nivåer och olika områden i yrkeslivet)? samt Hur väl korrelerar olika delar av lärares uppfattade autonomi med varandra?. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät vilken 93 personer svarade på. Merparten av lärarna svarade på enkäten via facebookgrupper även om flera olika kanaler användes för att nå ut till möjliga respondenter. Det teoretiska ramverket består i Frostensons tre nivåer av autonomi, LaCoes sex komponenter gällande lärares yrkesautonomi och Ballous individuella autonomi vilka tillsammans skapar en multidimensionell konstruktion. Tidigare forskning behandlar hur de senaste decenniernas skolreformer i Sverige omformat lärarprofessionen men består också i utländsk forskning gällande lärare och deras autonomi. Uppsatsens resultat visar att lärare uppfattar sin autonomi som både stor och liten beroende på vilket område av autonomi som åsyftas. Respondenterna anser sig ha litet inflytande gällande ekonomiska beslut vilka även visar sig vara de beslut de uppfattar är viktigast i skolans verksamhet. Vidare uppfattar lärarna som svarade på enkäten sin autonomi som hög vad gäller sådant som rör deras klassrumsmiljö och undervisning. === This study serves as a pilot study for a research project and aims to investigate how teachers perceive their autonomy in different domains of their profession. Autonomy as a concept is multifaceted but control over the profession and influence in decision-making processes constitute a great part of it. The study focuses on primary, secondary and high school teachers. Three research questions were formed to capture the term autonomy. These are: How do teachers perceive their professional autonomy?, How do teachers perceptions differ in the various dimensions of autonomy (different levels and domains of the worklife)? and How well do various domains of teachers perceived autonomy correlate?. The data of the study was collected by quantitative method via a web-based questionnaire which was answered by 93 persons. The main part of the teachers answered the questionnaire through facebook groups despite having used several other different channels to reach out to possible respondents. The theoretical framework consists of Frostenson’s three different levels of autonomy, LaCoe’s six components of teacher autonomy and Ballou’s themes within individual autonomy which together create a multidimensional construction. Previous research discusses how school reforms of the recent decades in Sweden have reshaped the teaching profession but it also consists of foreign research of teachers and their autonomy. The results of the study indicates that teachers perceive their degree of autonomy as both high and low depending on what domain referred to. The respondents consider themselves having a small influence regarding economical decisions which also is considered the most important decisions in school’s activities. Furthermore the teachers who responded perceive their degree of autonomy as high regarding the classroom environment and teaching. |
author |
Ryman, Johan Söderström, Karin |
author_facet |
Ryman, Johan Söderström, Karin |
author_sort |
Ryman, Johan |
title |
Varning - Klämrisk! : Lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomen |
title_short |
Varning - Klämrisk! : Lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomen |
title_full |
Varning - Klämrisk! : Lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomen |
title_fullStr |
Varning - Klämrisk! : Lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomen |
title_full_unstemmed |
Varning - Klämrisk! : Lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomen |
title_sort |
varning - klämrisk! : lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomen |
publisher |
Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
publishDate |
2016 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295748 |
work_keys_str_mv |
AT rymanjohan varningklamrisklararesautonomisomettmultidimensionelltfenomen AT soderstromkarin varningklamrisklararesautonomisomettmultidimensionelltfenomen |
_version_ |
1718301669612060672 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-2957482016-06-11T05:01:29ZVarning - Klämrisk! : Lärares autonomi som ett multidimensionellt fenomensweRyman, JohanSöderström, KarinUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudierUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier2016Teacherautonomyteaching professionprofessional autonomyLärareautonomiläraryrkeyrkesautonomiDen här studien ämnar undersöka hur lärare uppfattar sin autonomi inom olika områden av deras yrke och fungerar som en förstudie till ett forskningsprojekt. Begreppet autonomi är mångfacetterat, men kontroll över yrket och inflytande över beslutsprocesser utgör en stor del av det. Uppsatsen fokuserar på lärare i grundskolan och gymnasiet. Tre forskningsfrågor formulerades för att fånga in begreppet autonomi. Dessa är: Hur uppfattar lärare sin professionella autonomi?, Hur skiljer sig lärares uppfattningar angående olika dimensioner av autonomi (olika nivåer och olika områden i yrkeslivet)? samt Hur väl korrelerar olika delar av lärares uppfattade autonomi med varandra?. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät vilken 93 personer svarade på. Merparten av lärarna svarade på enkäten via facebookgrupper även om flera olika kanaler användes för att nå ut till möjliga respondenter. Det teoretiska ramverket består i Frostensons tre nivåer av autonomi, LaCoes sex komponenter gällande lärares yrkesautonomi och Ballous individuella autonomi vilka tillsammans skapar en multidimensionell konstruktion. Tidigare forskning behandlar hur de senaste decenniernas skolreformer i Sverige omformat lärarprofessionen men består också i utländsk forskning gällande lärare och deras autonomi. Uppsatsens resultat visar att lärare uppfattar sin autonomi som både stor och liten beroende på vilket område av autonomi som åsyftas. Respondenterna anser sig ha litet inflytande gällande ekonomiska beslut vilka även visar sig vara de beslut de uppfattar är viktigast i skolans verksamhet. Vidare uppfattar lärarna som svarade på enkäten sin autonomi som hög vad gäller sådant som rör deras klassrumsmiljö och undervisning. This study serves as a pilot study for a research project and aims to investigate how teachers perceive their autonomy in different domains of their profession. Autonomy as a concept is multifaceted but control over the profession and influence in decision-making processes constitute a great part of it. The study focuses on primary, secondary and high school teachers. Three research questions were formed to capture the term autonomy. These are: How do teachers perceive their professional autonomy?, How do teachers perceptions differ in the various dimensions of autonomy (different levels and domains of the worklife)? and How well do various domains of teachers perceived autonomy correlate?. The data of the study was collected by quantitative method via a web-based questionnaire which was answered by 93 persons. The main part of the teachers answered the questionnaire through facebook groups despite having used several other different channels to reach out to possible respondents. The theoretical framework consists of Frostenson’s three different levels of autonomy, LaCoe’s six components of teacher autonomy and Ballou’s themes within individual autonomy which together create a multidimensional construction. Previous research discusses how school reforms of the recent decades in Sweden have reshaped the teaching profession but it also consists of foreign research of teachers and their autonomy. The results of the study indicates that teachers perceive their degree of autonomy as both high and low depending on what domain referred to. The respondents consider themselves having a small influence regarding economical decisions which also is considered the most important decisions in school’s activities. Furthermore the teachers who responded perceive their degree of autonomy as high regarding the classroom environment and teaching. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295748Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudierapplication/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |