Vårt svenska kulturarv : En diskursanalys av Sverigedemokraternas syn på kulturarvsbegreppet i relation till den hegemoniska kulturarvsdiskursen

• Main Author: Hall, Elias
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för ABM 2016
• Subjects: Cultural heritage; Politics and culture; Nationalism; Discourse analysis; Kulturarv; kulturpolitik; nationalism; diskursanalys; Sverigedemokraterna
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295518

The main purpose of this thesis is to gain insight to, and widened knowledge about, the contemporary nationalistic movement in Sweden, represented by the Sweden Democrats, and its’ relation to cultural heritage. The party has made cultural heritage the main focal of their culture politic, but the questions are what cultural heritage is to them, what content they read in to the concept, how they value heritage, what sort of heritage policies they want to pursue, and why. And also what sort of sources and expertise that are invoked by the party. The source material, consisting of transcripts from parliamentary debates, motions, and policy documents from the party’s web page, is processed through a discourse analytic method. An important theoretical starting point is that to define a term is to define the thing itself, and that this is an expression of power, especially when it comes to a parliamentary party. The second purpose is to problematize and discuss the concept of heritage on a meta level by comparing the results from the empirical study with earlier research that explores the hegemonic heritage discourse. The main findings are that the Sweden Democrats, like many of their peers around Europe, want to use cultural heritage to create unity and a common national identity – a mono culture to replace the multi cultural paradigm they mean is prevailing in the country (and ruining it). The party has an essentialist, even positivistic, view on the content of heritage, but they never really define it thoroughly. The study also shows that most of the party’s thoughts on heritage are in line with the hegemonic heritage discourse. Some have argued that the Sweden Democrats are abusing ”the heritage”, but I would rather say that they are using it, in a way that corresponds well with the concept “cultural heritage” as it has been defined by all those involved with it (i.e. journalists, writers, scholars, policy makers, museal personnel, and the public through public debate in the press). The example of this Swedish nationalistic party, shows what the cultural heritage concept of today can be when driven to its peak. === Uppsatsens första syfte är att nå ökade insikter i modern svensk nationalism (representerad av Sverigedemokraterna) och dess relation till, och syn på, kulturarvsbegreppet. Partiet har gjort kulturarv till sin främsta kulturpolitiska fråga, men frågan är vad kulturarv är för partiet, vilket innehåll de tillskriver det, vilken kulturarvspolitik de säger sig vilja bedriva, hur de värderar kulturarv, och motiverar sina åsikter och förslag. Detta skall utredas genom en diskursanalys av Sverigedemokratiska motioner, riksdagsdebattinlägg, och texter från partiets webbsida. En teoretisk utgångspunkt som är mycket viktig för motiverandet av uppsatsens relevans är att kontroll över kulturarvsbegreppet är kontroll över tinget i sig, och att detta är ett maktuttryck, i synnerhet när det är ett riksdagsparti som söker kontroll över begreppet. Uppsatsens andra syfte är att problematisera och diskutera kulturarvsbegreppet på en metanivå, genom att jämföra resultaten från den empiriska studien med tidigare forskning om den hegemoniska kulturarvsdiskursen. De huvudsakliga fynden är att Sverigedemokraterna, likt många nationalistiska rörelser ute i Europa, vill använda kulturarv för att skapa gemenskap och en gemensam nationell identitet – en monokultur som kan ersätta det multikulturella paradigm de menar är rådande i landet idag. Partiet har en essentialistisk, till och med positivistisk, syn på kulturarv, men definierar det trots det aldrig på djupet. Studien visar att partiets tankar om kulturarvet ofta går i linje med den hegemoniska kulturarvsdiskursen. Somliga har hävdat att Sverigedemokraterna missbrukar ”kulturarvet”, men jag vill snarare säga att de brukar det på ett sätt som korresponderar med kulturarvsbegreppet med stort K, såsom det kommit att tolkas efter år av användande av journalister, författare, akademiker, politiker, museipersonal, och genom publik debatt i pressen. Exemplet Sverigedemokraterna visar vad kulturarvsbegreppet av idag kan vara när det dras till sin spets.