Prevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?

Bakgrund: Djup ventrombos (DVT) är en allvarlig komplikation efter kirurgiska och ortopediska ingrepp. Detta leder till ökat lidande för patienten, längre vårdtider och därav ökade kostnader för samhället. För att förebygga DVT krävs kunskap om vilka preventiva omvårdnadsåtgärder som har effekt och...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Domberg Asplund, Jenny, Isaxon, Stina
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294573
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-294573
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-2945732016-05-26T05:03:09ZPrevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?sweDomberg Asplund, JennyIsaxon, StinaUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2016Deep vein thrombosiskomplikationprophylaxissurgeryorthopaedicsDjup ventromboskomplikationprofylaxkirurgiortopediBakgrund: Djup ventrombos (DVT) är en allvarlig komplikation efter kirurgiska och ortopediska ingrepp. Detta leder till ökat lidande för patienten, längre vårdtider och därav ökade kostnader för samhället. För att förebygga DVT krävs kunskap om vilka preventiva omvårdnadsåtgärder som har effekt och hur de ska användas. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie se vad kunskapsläget säger om preventiva omvårdnadsåtgärder mot DVT samt vad som ser mest effektivt ut. Syftet var också att genom en enkät ta reda på hur sjuksköterskor arbetar kliniskt för att förebygga DVT. Metod: Litteraturstudie som baserades på tio orginalartiklar. Som komplement till litteraturstudien gjordes även en enkätstudie som inkluderade tio sjuksköterskor. Resultat: Tidig mobilisering tillsammans med mekanisk profylax ses som effektivt för att förebygga DVT. I många av studierna som granskats gavs patienterna lågmolekylärt heparin (LMH). Det var dock ingen lägre frekvens av DVT hos dessa patienter jämfört med de som ej fick LMH. Det var vid införandet av profylaktiska omvårdnadsåtgärder som tidig mobilisering, kompressionsstrumpor och kompressionspumpar som frekvensen av DVT sjönk. Sjuksköterskorna arbetar aktivt med förebyggande omvårdnadsåtgärder men det finns dock inga specifika riktlinjer för dessa omvårdnadsåtgärder i den kliniska verksamheten. Slutsats:  Studien visar att ett behov finns för utvecklandet av att arbeta med individanpassad profylax då patienterna utifrån olika riskgrupper har olika behov av profylaxtyper. Stor vikt bör läggas på att utveckla och implementera riktlinjer för tidig mobilisering då detta utifrån denna studies resultat har god effekt för att förebygga uppkomsten av DVT. Background: Deep vein thrombosis is a serious complication during surgical and orthopaedic procedures. This leads to increased patient suffering, longer hospital stays and thereby also higher cost for society. To prevent DVT requires knowledge about preventive care measures that are effective, and how they will be used. Aim: The aim of this study was to examine the current state of knowledge about preventive care measures against DVT and how effective they are. The aim was also, by conducting a survey, to find out how nurses work clinically for the prevention of DVT. Study design: A literature study was conducted. The study was based on ten original articles. As a complement to the literature study a questionnaire was created and handed out to ten surgical and orthopaedic nurses. Results: Early mobilization in combination with mechanical prophylactics is seen as effective for preventing DVT. In many of the included studies patients were given low molecular weight heparin (LMH). However the frequency of DVT in these patients was not lower compared to those who did not get LMH. Instead it was at the introduction of prophylactic care measures such as early mobilization, compression stockings and compression pumps as the frequency of DVT fell. The questionnaires showed that clinical nurses worked actively with care measures. However, there were no specific guidelines for the measures in the organisation. Conclusion: The study shows that there is a need for developing methods for individual prophylactic care as patients from different risk groups have different needs. There should also be focus on developing and implementing guidelines for early mobilization as this study has shown it is effective in preventing DVT. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294573application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Deep vein thrombosis
komplikation
prophylaxis
surgery
orthopaedics
Djup ventrombos
komplikation
profylax
kirurgi
ortopedi
spellingShingle Deep vein thrombosis
komplikation
prophylaxis
surgery
orthopaedics
Djup ventrombos
komplikation
profylax
kirurgi
ortopedi
Domberg Asplund, Jenny
Isaxon, Stina
Prevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?
description Bakgrund: Djup ventrombos (DVT) är en allvarlig komplikation efter kirurgiska och ortopediska ingrepp. Detta leder till ökat lidande för patienten, längre vårdtider och därav ökade kostnader för samhället. För att förebygga DVT krävs kunskap om vilka preventiva omvårdnadsåtgärder som har effekt och hur de ska användas. Syfte: Syftet med studien var att genom en systematisk litteraturstudie se vad kunskapsläget säger om preventiva omvårdnadsåtgärder mot DVT samt vad som ser mest effektivt ut. Syftet var också att genom en enkät ta reda på hur sjuksköterskor arbetar kliniskt för att förebygga DVT. Metod: Litteraturstudie som baserades på tio orginalartiklar. Som komplement till litteraturstudien gjordes även en enkätstudie som inkluderade tio sjuksköterskor. Resultat: Tidig mobilisering tillsammans med mekanisk profylax ses som effektivt för att förebygga DVT. I många av studierna som granskats gavs patienterna lågmolekylärt heparin (LMH). Det var dock ingen lägre frekvens av DVT hos dessa patienter jämfört med de som ej fick LMH. Det var vid införandet av profylaktiska omvårdnadsåtgärder som tidig mobilisering, kompressionsstrumpor och kompressionspumpar som frekvensen av DVT sjönk. Sjuksköterskorna arbetar aktivt med förebyggande omvårdnadsåtgärder men det finns dock inga specifika riktlinjer för dessa omvårdnadsåtgärder i den kliniska verksamheten. Slutsats:  Studien visar att ett behov finns för utvecklandet av att arbeta med individanpassad profylax då patienterna utifrån olika riskgrupper har olika behov av profylaxtyper. Stor vikt bör läggas på att utveckla och implementera riktlinjer för tidig mobilisering då detta utifrån denna studies resultat har god effekt för att förebygga uppkomsten av DVT. === Background: Deep vein thrombosis is a serious complication during surgical and orthopaedic procedures. This leads to increased patient suffering, longer hospital stays and thereby also higher cost for society. To prevent DVT requires knowledge about preventive care measures that are effective, and how they will be used. Aim: The aim of this study was to examine the current state of knowledge about preventive care measures against DVT and how effective they are. The aim was also, by conducting a survey, to find out how nurses work clinically for the prevention of DVT. Study design: A literature study was conducted. The study was based on ten original articles. As a complement to the literature study a questionnaire was created and handed out to ten surgical and orthopaedic nurses. Results: Early mobilization in combination with mechanical prophylactics is seen as effective for preventing DVT. In many of the included studies patients were given low molecular weight heparin (LMH). However the frequency of DVT in these patients was not lower compared to those who did not get LMH. Instead it was at the introduction of prophylactic care measures such as early mobilization, compression stockings and compression pumps as the frequency of DVT fell. The questionnaires showed that clinical nurses worked actively with care measures. However, there were no specific guidelines for the measures in the organisation. Conclusion: The study shows that there is a need for developing methods for individual prophylactic care as patients from different risk groups have different needs. There should also be focus on developing and implementing guidelines for early mobilization as this study has shown it is effective in preventing DVT.
author Domberg Asplund, Jenny
Isaxon, Stina
author_facet Domberg Asplund, Jenny
Isaxon, Stina
author_sort Domberg Asplund, Jenny
title Prevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?
title_short Prevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?
title_full Prevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?
title_fullStr Prevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?
title_full_unstemmed Prevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?
title_sort prevention mot djup ventrombos : vad säger evidensen och hur arbetar sjuksköterskan kliniskt?
publisher Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
publishDate 2016
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294573
work_keys_str_mv AT dombergasplundjenny preventionmotdjupventrombosvadsagerevidensenochhurarbetarsjukskoterskankliniskt
AT isaxonstina preventionmotdjupventrombosvadsagerevidensenochhurarbetarsjukskoterskankliniskt
_version_ 1718282388862140416