| Summary: | Många personer över 65 år lever med smärta. Det ingår i sjuksköterskans arbetsuppgifter att bedöma och utvärdera smärta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att genom existerande forskning beskriva vårdpersonals kunskap och attityder till smärtbedömning och smärtskattning i sitt dagliga arbete vid vård av äldre. Metod: I denna litteraturstudie användes sökbaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Resultatet baseras på 10 artiklar, 7 kvantitativa , 2 kvalitativa och en artikel där båda metoderna användes. De faktorer som påverkar smärtskattningen sågs vara erfarenhet och utbildning, utbildning i smärtskattning visade sig öka självförtroendet hos personalen. Även olika hinder, så som kognitiv nedsättning hos patienten och tidsbrist för vårdpersonalen, ligger i vägen för en adekvat smärtskattning. Generellt hade vårdpersonalen en positiv inställning till utbildning inom området smärtbedömning och även en stor intention att smärtskatta och göra detta korrekt. Det kunde ses att vårdpersonalens fördomar och attityder till äldres smärta påverkade smärtbedömningen. Slutsats: Smärtskattning av den äldre patienten är av största vikt för att minska smärta, lidande och andra följdtillstånd som obehandlad smärta orsakar. Med stöd från den samlade litteraturen, anses även att utbildning av personalen är ett mycket viktigt sätt att utveckla och förbättra smärtbedömningen inom vården. === Many people over the age of 65 are living with pain. It’s a part of the nurse profession to assess and evaluate pain. Purpose: The purpose of this literature review was by existing research explore nurses knowledge and attitudes towards pain assessment and pain measurement in the care of elderly patients. Methods: In this literature review the databases Cinahl and Pubmed were used. Results: The results in this study are based on 10 articles. 7 quantitative, 2 qualitative and 1 were both methods was used. Factors that influenced how the patients’ pain was assessed by the health care givers was experience and education, attitudes and different obstacles that made adequate assessments difficult, such as patients having cognitive impairment and lack of time to perform assessment. In general, the caregivers had a positive attitude towards education about pain assessment and a great intention to assess pain correctly. However, it could be shown that negative attitudes and prejudices against pain in the older patient and how it should manifest affected how the pain assessment was performed. Conclusions: Negative attitudes regarding aging that is still exists in our society is affecting the health care of the individual. The authors believe, in support of the reviewed literature, that education is an important way to improve and develop the pain assessment performance.
|
|---|
