| Summary: | Syftet med detta examensarbete är att analysera och värdera hur befintlig vägledning och metoder för värdering av ekosystemtjänster kan nyttjas för att synliggöra och öka hänsynstagandet till ekosystemtjänster inom byggbranschen vid planering av byggprojekt. I projektet har Riksbyggens arbete med värdering av ekosystemtjänster använts som fallstudie. Som grund för arbetet har en litteraturstudie genomförts som innefattar ett urval vägledningar och metoder för värdering av ekosystemtjänster. Riksbyggens eget ekosystemtjänstverktyg och grönytefaktor har utretts genom intervjuer, framtagning av en användarprofil och observation av användning av ekosystemtjänstverktyg. Utifrån det materialet har viktiga aspekter för värdering av ekosystemtjänster i byggbranschen och individuella byggprojekt identifierats. Riksbyggens verktyg har sedan utvärderats utifrån dessa aspekter. Vid intervjuer och observationer kartlades även problemområden och utvecklingsmöjligheter för Riksbyggens verktyg. Utifrån den insamlade informationen togs förbättringsförslag fram. Riksbyggens egen grönytefaktor utvärderades med hjälp av tidigare utvärderingar av liknande faktorer och jämförelse med ekosystemtjänstverktygets funktion. Resultatet visar att gemensamt för de flesta metoder för värdering av ekosystemtjänster i urbana områden är kravet på tydliga mål och avgränsningar, något som Riksbyggens verktyg uppfyller. Att anpassa metodval efter målet med analysen och att anpassa kvaliteten på indata efter mål, metodval och avgränsningar återkommer som ett krav. I detta fall har Riksbyggen en metod som är väl anpassad efter deras mål med analysen och de avgränsningar de har satt för arbetet med ekosystemtjänster. Kraven på underlaget som används vid analyserna är dock oklara och detta står i kontrast till precisionen på resultatet av analysen. Intressenters åsikter tas ofta upp i vägledningar som en viktig aspekt för analysen, vilket inte finns med i någon större utsträckning i Riksbyggens arbete. Det är också viktigt att titta på olika tidsperspektiv vad gäller tjänsters förekomst och påverkan. Tidsperspektivet i Riksbyggens verktyg är i vissa fall otydliga, något som försvårar analysen. I slutskedet är genomförandet av åtgärder en stor del av arbetet, vilket ställer krav på att uppföljning och utvärdering av arbetet genomförs kontinuerligt. Riksbyggen har i dagsläget stora brister i implementeringen av verktygets resultat. Det finns inga rutiner för uppföljning under arbetets gång eller planer för utvärdering av arbetet med verktyget. Resultaten visar även att grönytefaktorn inte ger nämnvärd inverkan på bevarandet av biologisk mångfald. Vidare finns få kopplingar mellan grönytefaktorn och de ekosystemtjänster som pekats ut som viktiga i urbana områden. Grönytefaktorn innehåller heller ingen reglering för diversitet mellan funktioner och ytor. Detta medför att grönytefaktorn inte kan antas ge någon större inverkan på bevarandet av ekosystemtjänster vid byggprojekt. === The purpose of this study was to analyze and evaluate how existing guidance and investigations on ecosystem services can be used to highlight and increase awareness of ecosystem services in the construction industry, during the planning and execution of construction projects. In the project Riksbyggen’s process for evaluating ecosystem services was used as a case study. A literature study was carried out that included a selection of guides and methodologies for evaluating ecosystem services. Riksbyggen’s tool and biotope area factor were described using interviews, a user profile and by observing the use of the ecosystem service tool. Based on this, important aspects connected to the evaluation of ecosystem services in the construction industry and individual construction projects were identified. These aspects were used to evaluate Riksbyggen’s tool. During the interviews and observations areas of concern and possibilities for development of the tool where identified and improvements were suggested for Riksbyggen’s tool. The biotope area factor was evaluated with the help of previous evaluations and comparison with the ecosystem service tool's function. One aspect that is common to most methods for valuing ecosystem services in urban areas is the need for clear goals and limitations - a need which Riksbyggen has met. The importance of adapting the method and quality of the input data after the goals and limitations is apparent. In this case Riksbyggen’s method is well adapted to their goals and limitations, but a clear demand for specific input data does not exist. The opinion of stakeholders is often pointed out as an important aspect, an aspect that Riksbyggen does not include to any large extent. The importance of looking at ecosystem services in different time frames is repeatedly pointed out. The time frame in Riksbyggen’s tool is in some cases unclear, which complicates the analysis. The final important stage is the implementation of measures to protect or recreate ecosystem services. This also requires continuous feedback and evaluation of the work. Riksbyggen has no routines for implementation of the results of their analysis, and there are no procedures for feedback during the process or evaluation after the conclusion of a project. The results also show that the biotope area factor does not give significant impact on the preservation of biodiversity. There are very few connections between the biotope area factor and ecosystem services that are said to be important in urban areas. Furthermore, the biotope area factor does not contain mechanisms for regulating diversity between functions and surfaces. This means that the biotope area factor cannot be said to have any real impact on the preservation of ecosystem services in construction projects.
|
|---|
