| Summary: | Syftet med denna studie är att bidra till en bättre förståelse för hur domstolar kan ses som politiska aktörer genom att studera hur nationella domstolar agerar gentemot den Europeiska unionen, inom ramen för förhandsavgörandeproceduren, som innebär att nationella domstolar kan rådfråga EU-domstolen om hur EU-rätten bör tolkas. Om en nationell domstol ställs inför ett rättsfall som involverar EU-rätten, och inte är säker på hur EU-rätten ska tolkas i det specifika fallet kan den välja att hänskjuta rättsfallet till EU-domstolen, som i sin tur genom ett domslut slår fast tolkningen. När nationella domstolar utformar begäran om förhandsbesked väljer de ibland att uttrycka en åsikt för hur de anser att EU-domstolen bör tolka EU-rätten i det specifika fallet. Studie ämnar hitta förklaringar till varför nationella domstolar i vissa fall väljer att bifoga en åsikt när de begär förhandsbesked och i vissa fall avstår från att göra det. Sju oberoende variabler ställs upp som möjliga förklaringsfaktorer till förekomsten av bifogade åsikter. Genom regressionsanalys framkommer att de största förklaringsfaktorerna till de nationella domstolarnas agerande inom förhandsavgörandeproceduren går att finna i landets demokratimodell och hur länge det varit medlem i EU. Även vilken domstolsnivå som begär förhandsbesked verkar ha betydelse, även om resultatet inte når statistisk signifikans.
|
|---|
