| Summary: | Denna studie syftar till att utifrån den rådande samhällsdebatten undersöka hur kunskapskravsrelaterad stress kommer till uttryck i intervjuer med fyra lärare och fyra elever i gymnasieskolan. Frågeställningarna som studien ämnar besvara berör utformningen av kunskapskraven i Gy11, dessa kunskapskravs eventuella koppling till stress, förmedlingen av kunskapskraven och lärares arbete med att motverka stress relaterad till kunskapskraven. De åtta intervjupersonerna kommer från tre olika kommuner och representerar fyra olika skolor. Materialet analyseras genom kvalitativ innehållsanalys inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Inom på förhand bestämda teman plockas datagenererade underteman och beskrivningskategorier ut. I respektive undertema jämförs sedan lärares och elevers utsagor. Resultatet visar en variation mellan lärares och elevers upplevelser av stress relaterad till kunskapskraven. Eleverna kan känna stress då de upplever att de konstant måste prestera på topp för att inte riskera att sänka sitt slutbetyg. En majoritet av lärarna uttrycker också att det är logiskt att eleverna känner stress i relation till kunskapskravens utformning, men de menar samtidigt att en misslyckad uppgift inte ska kunna vara avgörande för en elevs slutbetyg. En viktig del av deras arbete med att motverka kunskapskravsrelaterad stress blir därför att informera eleverna om att de har flera chanser att visa att de uppnår ett visst kunskapskrav. En majoritet av respondenterna upplever även kunskapskraven som otydliga. Förmedling av kunskapskraven upplevs därmed som en utmaning. Lärare och elever menar att kunskapskraven tydliggörs om de förmedlas med stöd av elevexempel. Slutsatsen är att respondenternas vardag präglas av debatten kring kunskapskravens utformning. Lärares och elevers egna berättelser blir därför en viktig del av denna debatt.
|
|---|
