| Summary: | Syftet med denna framställning är att undersöka hur en omstrukturering till en bredare allmän utformning av kontraktsrätten skulle kunna bidra till utvecklingen av svensk kontraktsrätt. Undersökningen har visat att en omstrukturering skulle vara positiv i en rad olika hänseenden. Ett mer övergripande perspektiv skulle otvivelaktigt bli följden. Ändamålsskäl skulle lättare förstås och risk för motstridiga ändamål skulle minska. Vidare skulle en enhetlig terminologi vara lättare att vidhålla. Ur ett EU-perspektiv skulle omstruktureringen vara positiv i de flesta tänkbara utfall vid en framtida inblandning på området. Kategoriseringen enligt den traditionella indelningen gör att många avtalstyper går att inordna ändamålsenligt, men en urskiljning av arbets- och resultatavtal respektive tidsavtal som underkategorier till tjänstekategorin tar tillvara på avtalstypernas säregenhet. Vidare bedömdes funktionsavtalets huvudförpliktelse skilja sig i sådan grad att avtalstypen urskildes till en egen kategori. Även om undersökningens syfte inte var att behandla hur utformningen enligt en bredare allmän kontraktsrätt skulle gå till rent tekniskt, bedöms en reform inte omöjlig sett till rådande förutsättningar. Så som förstudie till behovet av att inordna kontraktsrätten i en bredare allmän utformning, har undersökningen visat att en sådan är både möjlig och önskvärd.
|
|---|
