Skönlitteraturens plats i svenskundervisningen : En jämförande analys av svenskämnesuppfattningar och skönlitteratur på en svensk och en åländsk gymnasieskola.

• Main Authors: Larsson, Anna, Mattsson, Sigrid
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 2015
• Subjects: Gymnasieskolan; Intervjuer; Litteratur; Svenskämnesuppfattningar; Svenskämnet
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-260937

Denna studies ansats är att undersöka hur svensklärare verksamma inom två skolsystem ser på skönlitteraturens funktion i svenskundervisningen, och om detta kan säga något om vilka svenskämnesuppfattningar som dominerar på respektive skola. Detta kopplas till den rådande skoldebatten, där den svenska skolan ofta jämförs med den finska gällande elevers resultat, kvaliteten på undervisningen och synen på lärarna. Därför är det relevant att studera om skillnaderna mellan lärarnas åsikter och arbetssätt skiljer sig åt i en så pass hög grad som det låter i debatten. Lärarnas uppfattningar om litteraturen i svenskämnet undersöktes genom fyra kvalitativa intervjuer med svensklärare i ett studieförberedande gymnasium i Sverige och ett motsvarande sådant på Åland. Utgångspunkten för den kvalitativa analysen var Malmgrens tre ämnesuppfattningar svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i vilka vi inplacerade lärarnas utsagor, för att utröna den dominerande uppfattningen på respektive skola samt likheter och skillnader skolorna emellan. Resultatet visade att den svenska skolan genomgående hade en erfarenhetspedagogisk svenskämnesuppfattning, medan den litteraturhistoriska bildningsuppfattningen dominerade på den åländska skolan. Dock gick det att skönja vissa litteraturhistoriska bildningsdrag i den svenska skolan, speciellt med tanke på urvalet av litteratur, då främst klassiker valdes, även om majoriteten inte vill ha en lokal kanon. På den åländska skolan syntes även en viss erfarenhetspedagogisk framtoning, speciellt med tanke på urval som delvis baseras på elevernas egna förutsättningar men det syntes också på argumenten om varför eleverna ska läsa litteratur alls. De åländska lärarna uttryckte även en vilja om att arbeta mer enligt det erfarenhetspedagogiska sättet i framtiden, även om systemet inte riktigt tillåter det. Utifrån detta kan slutsatsen dras att både den svenska och åländska skolan allt mer intar en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning med eleven mer i centrum. Dock är den litteraturhistoriska traditionen stark på Åland.