Attityder till Livsmedelverkets kostråd hos fysiskt aktiva vuxna : En kvantitativ studie angående kännedom, följsamhet och attityder till Livsmedelsverkets kostråd
Bakgrund: Ökad fysisk aktivitet ställer ett högre krav på energi och näringstillförsel vilket gör att individer som idrottar som grupp har ett energi- och näringsbehov som skiljer sig mot den övriga befolkningen. Det cirkulerar dock många dieter och kostråd i träningskretsar och i media som är lång...
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap
2015
|
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255448 |
| Summary: | Bakgrund: Ökad fysisk aktivitet ställer ett högre krav på energi och näringstillförsel vilket gör att individer som idrottar som grupp har ett energi- och näringsbehov som skiljer sig mot den övriga befolkningen. Det cirkulerar dock många dieter och kostråd i träningskretsar och i media som är långt ifrån det som Livsmedelsverket rekommenderar. För individer kan det därför vara svårt att veta vad som är evidensbaserat och vad som inte är det när det existerar ett stort informationsbrus. Syfte: Syftet med studien var att undersöka kännedom, självskattad följsamhet och attityder kring Livsmedelsverkets kostråd hos en grupp fysiskt aktiva vuxna. Metod: En kvantitativ studie gjordes där en enkät distribuerades via mail till operativ personal på Storstockholms Brandförsvar (SSBF) samt via Facebook (gruppen Kost & Träning). Efter exkludering av data erhölls 127 besvarade enkäter. All data som erhölls bearbetades och analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder. Resultat: Respondenterna i undersökningen visade sig ha bra kännedom om kostråden. Attityden gentemot dessa varierade då den skattade följsamheten till dessa varken var hög eller låg då det fanns en stor variation. Vissa kostråd följdes betydligt mer än andra. Respondenterna upplevde att vetenskaplig förankring var viktigt för att man skulle ta till sig kostråd. Tilltron till kostråd från olika aktörer varierade stort, högst tilltro fanns till dietisters kostråd och lägst hos kvällstidningars. Det verkade även finnas ett samband mellan utbildningsnivå och vems kostråd som upplevdes trovärdiga. Livsmedelsverkets fem kostråd upplevdes ej vara speciellt optimala för hälsa och träning. Slutsats: Respondenternas attityd verkade skilja sig från det faktiska handlandet. Trots att Livsmedelsverket uppfattades vara en trovärdig källa till kostråd verkade inte respondenterna följa deras råd eller tycka att dessa var optimala för prestation eller hälsoändamål. |
|---|