Omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsvikt

Bakgrund: Studier visar på att användandet av omvårdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. De främjar patientens delaktighet i vården samt uppmärksammar sjuksköterskan på patientens omvårdnadsbehov. Andra studier visar på att standardvårdplaner upplevs effektivisera s...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Lögdal, Hanna, Malmberg, Moa
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2015
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253017
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-253017
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic nursing diagnosis
nursing intervention
nursing documentation
standardized care plan
individual care plan
heart failure
omvårdnadsdiagnoser
omvårdnadsåtgärder
omvårdnadsdokumentation
standardvårdplaner
individuella vårdplaner
hjärtsvikt
spellingShingle nursing diagnosis
nursing intervention
nursing documentation
standardized care plan
individual care plan
heart failure
omvårdnadsdiagnoser
omvårdnadsåtgärder
omvårdnadsdokumentation
standardvårdplaner
individuella vårdplaner
hjärtsvikt
Lögdal, Hanna
Malmberg, Moa
Omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsvikt
description Bakgrund: Studier visar på att användandet av omvårdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. De främjar patientens delaktighet i vården samt uppmärksammar sjuksköterskan på patientens omvårdnadsbehov. Andra studier visar på att standardvårdplaner upplevs effektivisera sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation och bidra till en likvärdig och god kvalité på vården. Dock kan de anses vara oflexibla och därför behöva kompletteras med en individuell vårdplan.  Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsdiagnoser och -åtgärder dokumenterades och utfördes. Vidare undersöktes vilken typ av vårdplan som användes och om det gick att se någon skillnad mellan avdelningarna avseende omvårdnadsdokumentationen. Metod: Det utfördes en retrospektiv journalgranskningsstudie med innehållsanalys och kvantitativ analys, även en statistisk analys Mann-Whitney U test användes. Studien utfördes på två medicinska avdelningar och undersökningsgruppen var patienter med hjärtsvikt. Resultat: Totalt ingick 43 patientjournaler i studien. Det förekom omvårdnadsdiagnoser endast i ringa utsträckning. Det identifierades 259 omvårdnadsproblem som indelades i 34 olika kategorier. Det identifierades 193 omvårdnadsåtgärder, de delades in i 28 olika kategorier. På avdelning 1 var majoriteten av SVP-er kopplade till undersökningar/ingrepp, på avdelning 2 gällde majoriteten hjärtövervakning och utskrivningsplanering. Individuella vårdplaner förekom endast i ringa utsträckning. Det fanns en signifikant skillnad mellan avdelningarna gällande antalet utförda omvårdnadsåtgärder/journal och förekomsten av individuella vårdplaner. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen var bristfällig. Avdelningarna skulle behöva göra en översyn och utveckla arbetet med journalföringen. Flera och mer djupgående studier behöver genomföras inom området. === Background: The use ofnursing diagnoseshas severalbenefits fornursing care. Previous studies showthat they promotepatientparticipationin the nursing careand increase nurses’ awareness ofthe patient'scare needs.Other studies showthatstandardized care plansare perceived as promoting theefficiency ofnursingdocumentation andcontribute to anequitable andquality of the nursing care.However,by some nurses they are considered inflexible, andtherefore they have to be supplementedwith an individualcare plan. Aim: The aim of this study was to examine to what extent nursing diagnoses and interventions were documented and executed. Furthermore there was an examination as to what kind of standardized care plan was used and whether it was possible to see any differences between the departments regarding nursing documentation. Method: A retrospective medical record study with content analysis and quantitative analysis was conducted, even a statistical analysis, Mann-Whitney U test, was used. The studywas conducted ontwo medicalwards andthe study groupconsisted of patients with heart failure. Results: In total,43patient records were included in the study.Nursing diagnoses appearedonlyto a negligible extent. 259nursing problems were identified and divided into34different categories and 193nursing interventions were identified and partitioned into28 differentcategories.Onsection 1, the majority of the standardized care plansconcernedtreatments/interventions. The majority of standardized care plans onsection 2 concerned cardiac monitoringand dischargeplanning.Individualcare plansappeared only to a smallextent.There was asignificant difference between the departments regardingthe number of executednursing interventions per recordand the occurrence ofindividual care plans. Conclusion: The nursing documentation was inadequate. It would be advisable for the departments to conduct a reviewand developthe work ofthe nursing documentation. A greater number of studies, with additional depth, would have to be conducted.
author Lögdal, Hanna
Malmberg, Moa
author_facet Lögdal, Hanna
Malmberg, Moa
author_sort Lögdal, Hanna
title Omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsvikt
title_short Omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsvikt
title_full Omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsvikt
title_fullStr Omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsvikt
title_full_unstemmed Omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsvikt
title_sort omvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsvikt
publisher Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
publishDate 2015
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253017
work_keys_str_mv AT logdalhanna omvardnadsdiagnoseromvardnadsatgarderochdokumentationenhospatientermedhjartsvikt
AT malmbergmoa omvardnadsdiagnoseromvardnadsatgarderochdokumentationenhospatientermedhjartsvikt
_version_ 1716804077835255808
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-2530172015-05-23T05:32:57ZOmvårdnadsdiagnoser, omvårdnadsåtgärder och dokumentationen hos patienter med hjärtsviktsweLögdal, HannaMalmberg, MoaUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2015nursing diagnosisnursing interventionnursing documentationstandardized care planindividual care planheart failureomvårdnadsdiagnoseromvårdnadsåtgärderomvårdnadsdokumentationstandardvårdplanerindividuella vårdplanerhjärtsviktBakgrund: Studier visar på att användandet av omvårdnadsdiagnoser har flera fördelar för sjuksköterskans omvårdnadsarbete. De främjar patientens delaktighet i vården samt uppmärksammar sjuksköterskan på patientens omvårdnadsbehov. Andra studier visar på att standardvårdplaner upplevs effektivisera sjuksköterskans omvårdnadsdokumentation och bidra till en likvärdig och god kvalité på vården. Dock kan de anses vara oflexibla och därför behöva kompletteras med en individuell vårdplan.  Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning omvårdnadsdiagnoser och -åtgärder dokumenterades och utfördes. Vidare undersöktes vilken typ av vårdplan som användes och om det gick att se någon skillnad mellan avdelningarna avseende omvårdnadsdokumentationen. Metod: Det utfördes en retrospektiv journalgranskningsstudie med innehållsanalys och kvantitativ analys, även en statistisk analys Mann-Whitney U test användes. Studien utfördes på två medicinska avdelningar och undersökningsgruppen var patienter med hjärtsvikt. Resultat: Totalt ingick 43 patientjournaler i studien. Det förekom omvårdnadsdiagnoser endast i ringa utsträckning. Det identifierades 259 omvårdnadsproblem som indelades i 34 olika kategorier. Det identifierades 193 omvårdnadsåtgärder, de delades in i 28 olika kategorier. På avdelning 1 var majoriteten av SVP-er kopplade till undersökningar/ingrepp, på avdelning 2 gällde majoriteten hjärtövervakning och utskrivningsplanering. Individuella vårdplaner förekom endast i ringa utsträckning. Det fanns en signifikant skillnad mellan avdelningarna gällande antalet utförda omvårdnadsåtgärder/journal och förekomsten av individuella vårdplaner. Slutsats: Omvårdnadsdokumentationen var bristfällig. Avdelningarna skulle behöva göra en översyn och utveckla arbetet med journalföringen. Flera och mer djupgående studier behöver genomföras inom området. Background: The use ofnursing diagnoseshas severalbenefits fornursing care. Previous studies showthat they promotepatientparticipationin the nursing careand increase nurses’ awareness ofthe patient'scare needs.Other studies showthatstandardized care plansare perceived as promoting theefficiency ofnursingdocumentation andcontribute to anequitable andquality of the nursing care.However,by some nurses they are considered inflexible, andtherefore they have to be supplementedwith an individualcare plan. Aim: The aim of this study was to examine to what extent nursing diagnoses and interventions were documented and executed. Furthermore there was an examination as to what kind of standardized care plan was used and whether it was possible to see any differences between the departments regarding nursing documentation. Method: A retrospective medical record study with content analysis and quantitative analysis was conducted, even a statistical analysis, Mann-Whitney U test, was used. The studywas conducted ontwo medicalwards andthe study groupconsisted of patients with heart failure. Results: In total,43patient records were included in the study.Nursing diagnoses appearedonlyto a negligible extent. 259nursing problems were identified and divided into34different categories and 193nursing interventions were identified and partitioned into28 differentcategories.Onsection 1, the majority of the standardized care plansconcernedtreatments/interventions. The majority of standardized care plans onsection 2 concerned cardiac monitoringand dischargeplanning.Individualcare plansappeared only to a smallextent.There was asignificant difference between the departments regardingthe number of executednursing interventions per recordand the occurrence ofindividual care plans. Conclusion: The nursing documentation was inadequate. It would be advisable for the departments to conduct a reviewand developthe work ofthe nursing documentation. A greater number of studies, with additional depth, would have to be conducted. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253017application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess