Neck Flexibility and Feeding Habits in Meiolania platyceps Explored Using Photogrammetric Biomechanics

• Main Author: Heinsvig, Sofie
• Format: Others
• Language: English
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper 2015
• Subjects: Meiolania platyceps; neck retraction; photogrammetry; feeding habits; Meiolania platyceps; halsindragning; fotogrammetri; födovanor
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252943

The Meiolania platyceps is an extinct Meiolaniid turtle which resided in the Southern Hemispheres Gondwanaland regions. The specimen used for this project was from the Pleistocene and found on Lord Howe Island, Australia. The aim of the project was to study the neck vertebrae in order to determinethe feeding ecology of the species, whether it preferred finding food of the ground or from higher vegetation. Through the neck range of motion, information about the relationships of the species should also be found, this since both taxonomic suborders of turtles, the cryptodira and he pleurodira have very distinctive patterns of movement for retracting the head. To determine this, the method of photogrammetry was used to develop 3D models of the vertebrae that could be manipulated in order to determine range of motion of the neck. The neck was discovered to match neither the movement pattern of the cryptodira or the pleurodira but is more likely a form of stem turtle or stem crypodira. Regarding the feeding patterns the results proved more conclusive. The neck mobility seems to strongly favor feeding from the ground. Since the Meiolania platyceps remnants have been found on islands and dated to Pleistocene time, which was the time leading up to the latest iceage, these ground level eating habits would most likely favor a diet of grass or similar. === Meiolania platyceps är en utdöd Meiolaniid sköldpadda som levde på södra halvklotets Gondwanaland regioner. Skelettet som används för detta projekt var från pleistocen tid och hittades på Lord Howe Island i Australien. Syftet med projektet var att studera halskotorna för att avgöra ätmönstret för arten, huruvida födointag kom från marken eller från högre vegetation. Genom nackens rörlighet kommer även mer information om artens släktskap kunna fås eftersom båda underarterna av sköldpadda har tydliga rörelsemönster för att dra tillbaka huvudet under skalet. För att fastställa detta användes metoden fotogrammetri för att utveckla 3D-modeller av kotor som kunde manipuleras för att fastställa halsens rörlighet. Baserat på halsens rörelseförmåga verkar arten inte passa in på varken cryptodira eller pleurodira utan det är troligare att arten är en form av stam sköldpadda eller en stam cryptodira. För födovanorna var dock studien mer konklusiv. Nackens rörlighet verkar tydligt tyda på att arten föredrog att få sin föda från på eller nära marknivå. Då Meiolania platyceps återfunnits på öar och skeletten daterats till pleistocen tid, som var upptakten till den senaste istiden, känns det troligt att markätande födovanor tyder på en kosthållning som främst bestod av gräs eller dylikt.