Kategoriseringar av hen : Genusperspektiv på bruket av hen på Twitter

• Main Author: Paulsrud, Emil
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk 2014
• Subjects: hen; Twitter; computer-mediated communication; membership categorization analysis; genus- teori; queerteori; normkritik; Specific Languages; Studier av enskilda språk
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-249148

I den här undersökningen tittar jag närmare på hur ordet hen används i interaktioner på Twitter. Jag frågar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan användas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begränsa användningen av hen? Här är jag, först och främst, intresserad av att se på hur olika typer av normer kring kön och sexualitet kan tänkas påverka användningen, och vilka sådana normer som är relevanta i konversationerna. För att göra detta använder jag mig av metoden Membership categorization analysis. Med hjälp av denna metod tittar jag närmare på vilka kategoriseringar som görs relevanta och kopplas till användningen av hen. Detta möjliggör att just komma åt vilka normer som blir aktualiserade, hur de konstrueras och potentiellt påverkar användningen av hen. Därtill vill jag också se vilka möjliga alternativa positioner som hen kan tänkas etablera i relation till normativaköns- och sexualitetsdiskurser. För att fördjupa analysen av normer, kön och sexualitet tar jag min teoretiska utgångspunkt från ett queerteoretiskt perspektiv. Särskilt använder jag mig av performativitet, och det normativa ramverket den heterosexuella matrisen, som viktiga begrepp i uppsatsen för att förståhur olika köns- och sexualitetsnormer skapas och återskapas i interaktion, samt hur dessa normer påverkar möjligheterna att använda hen i konversationerna. I analysen presenterar jag två huvudgrupper som representerar olika övergripande användningsområden för hen som jag identifierat utifrån mitt material. Den ena gruppen består av användningar där hen används för att inte göra kön relevant i konversationen, och den andra är användningar där hen kan användas för att utmana eller ifrågasätta normativa föreställningar om, och beskrivningar av, kön och sexualitet. I den första gruppen är också den normkritiska aspekten av hen mer begränsad, medan den i den andra gruppen är mer central och utmanarflera olika typer av könsrelaterade normer. Ett övergripande resultat är således att hen, beroende på samtalskontexten både kan begränsasav olika könsnormer, och innebära möjligheten att dessa normer utmanas. En ytterligare aspekt som tycks begränsa möjligheten att använda hen är huruvida den som omnämns med detta ord har en relationell närhet till personen som använder ordet. I de mer nära relationerna tenderar könande pronomen att användas och tvärtom kan i stället hen användas för att benämna de personer som inte framträder med samma närhet till personen som gör referensen.