| Summary: | Bakgrund: Att bli förälder är en omvälvande händelse och ett antal studier har gjorts på hur det påverkar matvanorna. Resultaten pekar åt lite olika håll, men det verkar som att det främst är mammans kost som påverkas och ofta till det sämre jämfört med kostråden. Få svenska studier har gjorts inom ämnet. Med hjälp av data från den nationella kostundersökningen Riksmaten 2010/2011 har denna studie undersökt hur det ser ut i Sverige. Syfte: Att undersöka skillnader i livsmedelsval och näringsintag samt följsamhet av Livsmedelsverkets kostråd bland kvinnor och män i hushåll med eller utan barn. Metod: Studien bygger på sekundär analys av data från Riksmaten 2010/2011. Deltagarna som uppfyllde urvalskriterierna delades in i fyra grupper; kvinnor med barn, kvinnor utan barn, män med barn samt män utan barn. Totalt deltog 1113 personer, relativt jämnt fördelat över grupperna. Grupperna jämfördes med avseende på livsmedelsintag, näringsintag samt efterlevnad av kostråden och skillnader testades med statistiska tester. En principalkomponentanalys (PCA) gjordes för att identifiera eventuella samband mellan livsmedelsval, ålder och utbildningsnivå. Resultat: Kvinnor med barn äter mer mejeriprodukter (mjölk, fil, yoghurt) (p=0,018), snacks (p=0,003) och rött kött (p=0,010) och har ett högre rapporterat intag av kalcium (p=0,049) samt lägre alkoholintag än kvinnor utan barn (p=0,005). Bland männen är det bara intaget av rött kött och järn som skiljer sig signifikant åt mellan de två grupperna med respektive utan barn. Följsamheten av Livsmedelsverkets fyra kostråd som är indikatorer på bra kostmönster är låg i alla grupper. PCA:n för kvinnorna visar att det finns ett mönster mellan variationer i livsmedelval och ålder samt i viss mån om det finns barn i hushållet. Hos männen syns inte lika tydliga mönster. Slutsats: Sammantaget är få skillnader i livmedelsval och näringsintag mellan vuxna med respektive utan barn. De skillnader som har identifierats gäller främst kvinnorna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Ålder och utbildningsnivå kan relateras till vissa av variationerna i livsmedelsval inom grupperna men förklarar få skillnader mellan grupperna med respektive utan barn.
|
|---|
