Expropriationslagens ersättningsbestämmelser – i behov av förändring?

• Main Authors: Wiborgh, Mikael, Almhagen, Marcus
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen 2014
• Subjects: Exproriationslagen; expropriationsersättning; marknadsvärdesprincipen; handelsrätt; schablonpåslag; äganderätt; beräkningsmodeller
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-242600

Äganderätten är ett av de starkaste skydden som svenska medborgare idag åtnjuter. Denna rätt löper långt tillbaka i tiden och utgör därmed en viktig beståndsdel i ett fungerande och rättssäkert samhälle. Trots vikten och betydelsen av äganderätten kan fastighetsägares rätt att bruka och leva på sin jord i vissa fall kan begränsas. Vid inskränkning av äganderätten skall ersättning utgå enligt Regeringsformen 2 kap. 15 § 2 st, där det fastslås att den som blir utsatt skall vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Vid beräkningen av ersättningens storlek används expropriationslagens bestämmelser om ersättningsberäkning. Avsikten med dessa bestämmelser är att stärka positionen för den som blir utsatt och syftar till att likställa den enskilde fastighetsägarens ekonomiska ställning till vad den var innan inskränkningen. Då staten beslutar att upphäva, begränsa eller ta i anspråk särskild rätt till en fastighet benämns det som expropriation. Expropriationsförfarandet medför en för markägaren förvånansvärt svag ägarställning, då tvångsinlösen kan ske mot dennes vilja.   Författarna har i denna uppsats valt att genom att använda den traditionella rättsdogmatiska metoden klargöra om ersättningen vid expropriation beräknas på ett tillförlitlig rättssäkert och rättvist sätt. Syftet med studien är att belysa de problemområden som finns vid beräkning av expropriationsersättning och framförallt vilken påverkan dessa har på fastighetsägaren. I studien används miljöbalkens bestämmelser om bildande av naturreservat för att skapa en grundförståelse för expropriationsförfarandet. Därefter analyseras de problemområden som berör expropriation mer generellt.   I denna uppsats finner författarna att det huvudsakligen finns två stora problemområden gällande expropriation. Den första problematiken rör användandet av marknadsvärdesprincipen, där flertalet värderingsmodeller är godtyckliga. Detta leder ofta till väldigt stora skillnader i uppfattning om fastigheters värde. Den andra problematiken uppkommer vid användandet av schablonpåslag. I dagsläget förstärks en felaktig värdering genom att påslaget beräknas med grund i en marknadsvärdesbedömning, vilket inte är en rättvis modell. Författarna menar att en lösning på dessa problemområden vore att införa en skälighetsregel vilket skulle möjliggöra en förhoppningsvis mer träffsäker och rättvis beräkning av expropriationsersättning.