Neurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudie

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched. Aim: The purpose of this study was to describe the patient’s situation at the neurological wake-up test conc...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Eriksson, Charlotte, Hassmund, Cecilia
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2014
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226208
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-226208
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic interruption of sedation
observational study
neurocritical care
neurological assessment
nursing interventions
observationsstudie
omvårdnadsåtgärder
neurointensivvård
neurologisk status
sederingsstopp
spellingShingle interruption of sedation
observational study
neurocritical care
neurological assessment
nursing interventions
observationsstudie
omvårdnadsåtgärder
neurointensivvård
neurologisk status
sederingsstopp
Eriksson, Charlotte
Hassmund, Cecilia
Neurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudie
description Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched. Aim: The purpose of this study was to describe the patient’s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test. Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented. Result: Twelve intervention varieties to control patients’ physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations. Adjustment of the patient’s body position was found in 45 % of observations. The patients were considered sufficiently awake for the neurological assessment in 74 % of observations. The level of consciousness at the point of the neurological assessment was different depending on if it took place in the mornings, performed by neurosurgeons or in the afternoon, performed by nurses. The patients were not agitated and 60 % of patients appeared pain-free. Conclusion: The observed patients were given good conditions concerning environmental factors and nursing interventions for a neurological wake-up test with a fair neurological assessment. NWT as a method didn´t generally cause the observed patients discomfort, such as pain or agitation.   ===  Bakgrund: Undersökningar för att avgöra neurologisk funktion och medvetandegrad är vanliga inom neurointensivvården, men hur patienten påverkas av undersökningarna är relativt utforskat. Syfte: Studiens syfte var att beskriva förhållandena kring patienten vid neurologiskt wake-up test med avseende på miljö, åtgärder som utförs och möjligheten patienten ges att bli tillräckligt vaken, samt om dessa förhållanden påverkar utfallet i wake-up-testet. Metod: En kvantitativ observationsstudie genomfördes på en neurointensivvårdsavdelning, där 20 patienter observerades från sederingsstopp till bedömning av neurologisk status, vilken utfördes av neurokirurg eller intensivvårdssjuksköterska. Omvårdnadsåtgärder, miljöfaktorer och fysiologiska parametrar dokumenterades. Resultat: Tolv varianter av omvårdnadsåtgärder användes för att hålla patienternas fysiologiska parametrar inom gränsvärden. Högt CPP > 80 mmHg förekom i 90 % av observationerna och den omvårdnadsåtgärd som noterades vid flest observationer var justering av patientens kroppsposition (45 %). Vid 74 % av bedömningarna av neurologisk status ansågs patienten ha hunnit vakna tillräckligt mycket. Vakenhetsgraden vid bedömning av neurologisk status skilde sig åt beroende på om bedömningen utfördes på morgon av läkare eller på eftermiddag av intensivvårdssjuksköterska. Patienterna var inte agiterade och bedömdes vid 60 % av observationerna inte visa tecken på smärta innan bedömning av neurologisk status. Slutsats: Patienterna i studien gavs goda förutsättningar med avseende på miljö och omvårdnadshandlingar för ett neurologiskt wake-up test med rättvisande bedömning av neurologisk status. För de observerade patienterna var NWT en metod som generellt sett inte verkade orsaka obehag som smärta eller agitation. 
author Eriksson, Charlotte
Hassmund, Cecilia
author_facet Eriksson, Charlotte
Hassmund, Cecilia
author_sort Eriksson, Charlotte
title Neurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudie
title_short Neurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudie
title_full Neurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudie
title_fullStr Neurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudie
title_full_unstemmed Neurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudie
title_sort neurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudie
publisher Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
publishDate 2014
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226208
work_keys_str_mv AT erikssoncharlotte neurointensivvardspatientensforutsattningarforettoptimaltneurologisktwakeuptestenobservationsstudie
AT hassmundcecilia neurointensivvardspatientensforutsattningarforettoptimaltneurologisktwakeuptestenobservationsstudie
_version_ 1716704582208323584
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-2262082014-06-19T05:04:25ZNeurointensivvårdspatientens förutsättningar för ett optimalt neurologiskt wake-up test : en observationsstudiesweEriksson, CharlotteHassmund, CeciliaUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2014interruption of sedationobservational studyneurocritical careneurological assessmentnursing interventionsobservationsstudieomvårdnadsåtgärderneurointensivvårdneurologisk statussederingsstoppBackground: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched. Aim: The purpose of this study was to describe the patient’s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test. Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented. Result: Twelve intervention varieties to control patients’ physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations. Adjustment of the patient’s body position was found in 45 % of observations. The patients were considered sufficiently awake for the neurological assessment in 74 % of observations. The level of consciousness at the point of the neurological assessment was different depending on if it took place in the mornings, performed by neurosurgeons or in the afternoon, performed by nurses. The patients were not agitated and 60 % of patients appeared pain-free. Conclusion: The observed patients were given good conditions concerning environmental factors and nursing interventions for a neurological wake-up test with a fair neurological assessment. NWT as a method didn´t generally cause the observed patients discomfort, such as pain or agitation.    Bakgrund: Undersökningar för att avgöra neurologisk funktion och medvetandegrad är vanliga inom neurointensivvården, men hur patienten påverkas av undersökningarna är relativt utforskat. Syfte: Studiens syfte var att beskriva förhållandena kring patienten vid neurologiskt wake-up test med avseende på miljö, åtgärder som utförs och möjligheten patienten ges att bli tillräckligt vaken, samt om dessa förhållanden påverkar utfallet i wake-up-testet. Metod: En kvantitativ observationsstudie genomfördes på en neurointensivvårdsavdelning, där 20 patienter observerades från sederingsstopp till bedömning av neurologisk status, vilken utfördes av neurokirurg eller intensivvårdssjuksköterska. Omvårdnadsåtgärder, miljöfaktorer och fysiologiska parametrar dokumenterades. Resultat: Tolv varianter av omvårdnadsåtgärder användes för att hålla patienternas fysiologiska parametrar inom gränsvärden. Högt CPP > 80 mmHg förekom i 90 % av observationerna och den omvårdnadsåtgärd som noterades vid flest observationer var justering av patientens kroppsposition (45 %). Vid 74 % av bedömningarna av neurologisk status ansågs patienten ha hunnit vakna tillräckligt mycket. Vakenhetsgraden vid bedömning av neurologisk status skilde sig åt beroende på om bedömningen utfördes på morgon av läkare eller på eftermiddag av intensivvårdssjuksköterska. Patienterna var inte agiterade och bedömdes vid 60 % av observationerna inte visa tecken på smärta innan bedömning av neurologisk status. Slutsats: Patienterna i studien gavs goda förutsättningar med avseende på miljö och omvårdnadshandlingar för ett neurologiskt wake-up test med rättvisande bedömning av neurologisk status. För de observerade patienterna var NWT en metod som generellt sett inte verkade orsaka obehag som smärta eller agitation.  Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-226208application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess