Att vara mållös men målmedveten : Elevers uppfattningar av textskapande i narrativ och beskrivande genre
Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språklig...
| Main Author: | |
|---|---|
| Format: | Others |
| Language: | Swedish |
| Published: |
Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
2013
|
| Subjects: | |
| Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-209250 |
| Summary: | Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området. I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande. De huvudsakliga teoretiska influenserna hämtades från genre och fenomenografi. Samtalet baserades på elevernas egna texter i narrativ och beskrivande genre. I analysen söktes beskrivningskategorier av elevernas olika sätt att uppfatta texttypers skilda strukturer. Respektive elevuppfattning jämfördes sedan mot den nivå av funktion och organisation som återfanns i elevens egen berättande text. Ur analysen trädde två skilda beskrivningskategorier fram: ett dynamiskt genrebegrepp och ett statiskt genrebegrepp. Elever i den förstnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av textens funktion. Medan elever i den sistnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av den skrivprocess och det textinnehåll som kringligger texten. Resultatet av textanalysen visade att de berättande texter som producerades av elever med ett dynamisk genrebegrepp i högre grad var mer utvecklade än motsvarade elevtexter skrivna av elever med ett statiskt genrebegrepp. I slutskedet vägdes resultatet mot tidigare forskning om elevers skrivande. Där fördes en diskussion om huruvida elevers uppfattningar av metaspråk, texttyper och textskapande kan öka vår förståelse för elevers möte med olika genrer. |
|---|