| Summary: | Sjöbrisen är ett mesoskaligt vindsystem som uppkommer längs med kusterna under framförallt klara vår- och sommardagar då havet är kallare än land. Den har i alla tider påverkat såväl boende som sjöfarare i dessa trakter framförallt eftersom vinden i vissa fall byter riktning med uppåt 180 grader. När den svala havsluftmassan förs in över kusten med hjälp av sjöbrisen kan lufttemperaturen plötsligt sjunka med uppåt 10 °C. I gränszonen mellan havs och landluften bildas en konvergenszon där de konvektiva cumulusmolnen över land är extra kraftiga. På havssidan är luften vanligen helt klar och molnfri. För flyget är det dels intressant att veta om var konvergenszonen hamnar, men även vilken vindriktning det blir. Både yrkessjöfarten och fritidsbåtar påverkas av sjöbrisen eftersom vindriktningen avgör exempelvis hur mycket bränsle som går åt. Det är dock antagligen seglaren som den har störst inflytande på, och det förekommer att kappseglingar avgjorts tack vare att den vinnande båtens besättning hade bättre kännedom och prognoser över sjöbrisen. I det här examensarbetet har en studie gjorts av vilka väderförhållanden som varit gynnsammast för sjöbrisen. Fokus har legat på hur geostrofiska vindens riktning inverkar på sjöbrisen och hur sambandet mellan temperaturskillnaden mellan land och hav och sjöbrisens vindhastighet förhåller sig. Arbetet delades upp i två studier en baserad på verkliga temperatur och vinddata från väderstationer längs med kuststräckan Gävle – Sundsvall. Den andra delen är baserad på idealiserade tvådimensionella körningar med den mesoskaliga MIUU – modellen längs med en teoretisk kust som var tänkt att generalisera den ovan nämnda kuststräckan på bästa möjliga sätt. Enligt temperatur och vindanalysen är sjöbrisen vanligast vid södra Norrlandskusten vid sydvästliga och västliga geostrofiska vindar, medan den är minst vanlig vid ostliga geostrofiska vindar. Från simuleringar framgår att sjöbrisens vindhastighet är som högst precis vid kustlinjen vid västliga geostrofiska vindar, medan den 3 kilometer inåt land inte uppvisar samma maximum till följd av att den kraftigaste sjöbrisen inte verkar nå dit. Vind och temperatur analysens sjöbris- vindhastighet verkar vara ett mellanting mellan dessa två punkter i MIUU – modellen. De lägsta sjöbris vindhastigheterna fås enligt MIUU – modellen vid kustlinjen vid ostliga geostrofiska vindar. Sambandet mellan land och hav temperaturskillnaden och sjöbrisvindhastigheten har enligt MIUU - modellen en estimerad linjärtrend på 0.26 m/s/°C och korrelation på 0.84, vilket betyder att det finns ett beroende mellan parametrarna. Vid beräkning av den linjära estimerade trenden i MIUU-modellen har geostrofiska vindar från 270 grader används och av styrkan 3 m/s. På samma sätt har estimerade linjära trender beräknats för kuststationerna Gävle, Kuggören och Brämön, men där har alla geostrofiska vindhastigheter mindre än 10 m/s tagits med och alla riktningar på den geostrofiska vinden. Det tillsammans med att kuststationerna möjligen ligger för långt inåt land så inte havsluftmassan och sjöbris når dit i alla geostrofiska vindriktningar har resulterat i försumbart små linjära estimerade trender.
|
|---|
