Skillnader i psykiskt välmående beroende av fysisk aktivitet hos personer med psykossjukdom

• Main Authors: Gillsäter, Linn, Pellas, Lina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2012
• Subjects: Physical activity; psychotic disorder; anxiety; depression; nursing; Fysisk aktivitet; psykossjukdom; ångest; omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201121

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, ångest samt en ökning av självupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom är det vanligt att drabbas av just ångest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar från läkemedel ökar risken för en mindre hälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sämre fysisk och psykisk hälsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt hög- och lågaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och ångest. Syftet med studien var även att undersöka hur deltagarnas motionsvanor ser ut när det befinner sig på en sluten psykiatrisk vårdavdelning.Metod: Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät bestående av demografiska frågor, två skalor om fysisk aktivitet, en fråga om motionsform, en ångest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut. I studien ingick 19 deltagare och svarsfrekvensen var 86 %. Data analyserades med det icke-parametriska testet Mann Whitney U-test. Signifikansnivån för samtliga statistiska test sattes till .05.Resultat: I analyser med skattningsskalan som mätte aktivitetsnivå överlag sågs signifikanta skillnader mellan låg- och högaktiva beträffande livskvalitet, ångest och depression (p=0.012, p=0.046, p=0.048). I analyser med skalan som mätte fysisk aktivitet de senaste två veckorna sågs inga signifikanta skillnader.Slutsatser: Personer med psykossjukdom som är högaktiva skattar sin livskvalitet högre än de som inte är det, och de skattar också lägre avseende förekomst av symtom på depression och ångest. === Background: Physical activity affects the hormonal system by alleviating psychological symptoms. There is support that physical activity also has effect on the self-perceived quality of life. Depression and anxiety are common among people with psychotic disorder, and combined with side effects from medication the risk of a less healthy lifestyle and inactivity increases.Aim: The aim of this study was to investigate whether there are any differences between those who are more and those who are less physically active when it comes to quality of life, depressive symptoms and anxiety symptoms among people with psychosis in a Swedish hospital. The aim was also to investigate what the patients’ exercise habits looked like while being admitted to the psychiatric inpatient care.Methods: This study is a quantitative cross-sectional survey performed in a psychiatric ward, specializing in psychosis. The study included 19 participants and the response rate was 86%. Data were analyzed using a non-parametric test, Mann Whitney U test. The significance levels for all statistical tests were set to .05.Results: On the scale measuring physical activity level in general there were significant differences between low-and high-level physically active participants regarding quality of life, anxiety and depression (p=0.012, p=0.046, p=0.048). On the scale, that measured the level of physical activity in the last two weeks, there were no significant differences.Conclusions: People with psychotic disorders that are high-level physically active, rate their quality of life higher and their symptom levels lower than those who score in the low-level regarding physical activity.