Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på tot...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära
2012
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-186109 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-186109 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-1861092013-08-14T04:49:14ZLakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningarsweAndersson, MatildaUppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära2012BergkrossföroreningmetallerskaktesteruppslutningVid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial. Därför har endast ett fåtal undersökningar om lakning från bergkrossgjorts, men dessa visar att metallerna som lakar ut eventuellt skulle kunna påverkamarkmiljön och transporteras till grundvatten eller ytvatten. Därför finns det intresseav att undersöka detta vidare. I denna studie har två bergmaterial, två förorenade jordar och en slagg undersökts.Dessa provmaterial har utsatts för skaktest, uppslutning, sekventiell lakning samtXRF- och XRD-analyser. Fyra stycken skaktest utfördes med en konstant L/S-kvot på10 ml/g men med varierande skaktid. Uppslutningarna utfördes genom att materialetefter tillsats av salpetersyra upphettades i mikrovågsugn. Resultaten visar på i huvudsak förväntade lakhalter från både de förorenade materialetoch bergkrossen. Det som var något oväntat var att det ena bergmaterialet lakade utrelativt höga halter av arsenik och att båda bergmaterialen efter en halvtimmes skaktidvisade fluoridhalter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för ringa risk ochgränsvärdet för deponering av inert avfall. För totalhalterna uppvisade bergmaterialetgenerellt inte fullt så höga halter som föroreningarna, men ändock tillräckligt höga föratt nå över riktvärdet för ringa risk. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-186109UPTEC W, 1401-5765 ; 12028application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Bergkross förorening metaller skaktester uppslutning |
spellingShingle |
Bergkross förorening metaller skaktester uppslutning Andersson, Matilda Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar |
description |
Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial. Därför har endast ett fåtal undersökningar om lakning från bergkrossgjorts, men dessa visar att metallerna som lakar ut eventuellt skulle kunna påverkamarkmiljön och transporteras till grundvatten eller ytvatten. Därför finns det intresseav att undersöka detta vidare. I denna studie har två bergmaterial, två förorenade jordar och en slagg undersökts.Dessa provmaterial har utsatts för skaktest, uppslutning, sekventiell lakning samtXRF- och XRD-analyser. Fyra stycken skaktest utfördes med en konstant L/S-kvot på10 ml/g men med varierande skaktid. Uppslutningarna utfördes genom att materialetefter tillsats av salpetersyra upphettades i mikrovågsugn. Resultaten visar på i huvudsak förväntade lakhalter från både de förorenade materialetoch bergkrossen. Det som var något oväntat var att det ena bergmaterialet lakade utrelativt höga halter av arsenik och att båda bergmaterialen efter en halvtimmes skaktidvisade fluoridhalter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för ringa risk ochgränsvärdet för deponering av inert avfall. För totalhalterna uppvisade bergmaterialetgenerellt inte fullt så höga halter som föroreningarna, men ändock tillräckligt höga föratt nå över riktvärdet för ringa risk. |
author |
Andersson, Matilda |
author_facet |
Andersson, Matilda |
author_sort |
Andersson, Matilda |
title |
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar |
title_short |
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar |
title_full |
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar |
title_fullStr |
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar |
title_full_unstemmed |
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar |
title_sort |
lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar |
publisher |
Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära |
publishDate |
2012 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-186109 |
work_keys_str_mv |
AT anderssonmatilda lakningavfyllnadsjordimiljoriskbedomningar |
_version_ |
1716596546166849536 |