Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar

Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på tot...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Andersson, Matilda
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära 2012
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-186109
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-186109
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-1861092013-08-14T04:49:14ZLakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningarsweAndersson, MatildaUppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära2012BergkrossföroreningmetallerskaktesteruppslutningVid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial. Därför har endast ett fåtal undersökningar om lakning från bergkrossgjorts, men dessa visar att metallerna som lakar ut eventuellt skulle kunna påverkamarkmiljön och transporteras till grundvatten eller ytvatten. Därför finns det intresseav att undersöka detta vidare. I denna studie har två bergmaterial, två förorenade jordar och en slagg undersökts.Dessa provmaterial har utsatts för skaktest, uppslutning, sekventiell lakning samtXRF- och XRD-analyser. Fyra stycken skaktest utfördes med en konstant L/S-kvot på10 ml/g men med varierande skaktid. Uppslutningarna utfördes genom att materialetefter tillsats av salpetersyra upphettades i mikrovågsugn. Resultaten visar på i huvudsak förväntade lakhalter från både de förorenade materialetoch bergkrossen. Det som var något oväntat var att det ena bergmaterialet lakade utrelativt höga halter av arsenik och att båda bergmaterialen efter en halvtimmes skaktidvisade fluoridhalter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för ringa risk ochgränsvärdet för deponering av inert avfall. För totalhalterna uppvisade bergmaterialetgenerellt inte fullt så höga halter som föroreningarna, men ändock tillräckligt höga föratt nå över riktvärdet för ringa risk. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-186109UPTEC W, 1401-5765 ; 12028application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Bergkross
förorening
metaller
skaktester
uppslutning
spellingShingle Bergkross
förorening
metaller
skaktester
uppslutning
Andersson, Matilda
Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
description Vid riskbedömning av kontaminerade områden i stadsmiljö blir ofta markmiljönbegränsande. Detta beror bland annat på att föroreningarna till stor del är bundna imarken, så risken för utlakning, med skadade grundvatten eller ytvatten som effekt, ärlåg. Risken för skador på markmiljön antas bero på totalhalterna av förorening imarken så för att skydda markmiljön schaktas den förorenade jorden ofta bort ochområdet fylls upp av fyllnadsmaterial. Som fyllnadsmaterial kan diverse restmaterialanvändas om de uppfyller kraven på som ställs på dess lakhalter. Det finns dock ingakrav på kontroll av lakning från naturmaterial varför dessa ofta används somfyllnadsmaterial. Därför har endast ett fåtal undersökningar om lakning från bergkrossgjorts, men dessa visar att metallerna som lakar ut eventuellt skulle kunna påverkamarkmiljön och transporteras till grundvatten eller ytvatten. Därför finns det intresseav att undersöka detta vidare. I denna studie har två bergmaterial, två förorenade jordar och en slagg undersökts.Dessa provmaterial har utsatts för skaktest, uppslutning, sekventiell lakning samtXRF- och XRD-analyser. Fyra stycken skaktest utfördes med en konstant L/S-kvot på10 ml/g men med varierande skaktid. Uppslutningarna utfördes genom att materialetefter tillsats av salpetersyra upphettades i mikrovågsugn. Resultaten visar på i huvudsak förväntade lakhalter från både de förorenade materialetoch bergkrossen. Det som var något oväntat var att det ena bergmaterialet lakade utrelativt höga halter av arsenik och att båda bergmaterialen efter en halvtimmes skaktidvisade fluoridhalter som överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för ringa risk ochgränsvärdet för deponering av inert avfall. För totalhalterna uppvisade bergmaterialetgenerellt inte fullt så höga halter som föroreningarna, men ändock tillräckligt höga föratt nå över riktvärdet för ringa risk.
author Andersson, Matilda
author_facet Andersson, Matilda
author_sort Andersson, Matilda
title Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
title_short Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
title_full Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
title_fullStr Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
title_full_unstemmed Lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
title_sort lakning av fyllnadsjord i miljöriskbedömningar
publisher Uppsala universitet, Luft-, vatten och landskapslära
publishDate 2012
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-186109
work_keys_str_mv AT anderssonmatilda lakningavfyllnadsjordimiljoriskbedomningar
_version_ 1716596546166849536