| Summary: | Begreppet intersektionalitet beskriver den ömsesidiga påverkan som sker mellan överlappande diskrimineringsgrunder, vilket är en aktuell fråga i Diskrimineringskommitténs slutbetänkande som föreslår en sammanslagning av diskrimineringslagarna. Utifrån den definition av intersektionalitet som jag har valt att använda undersöker jag hur kommittén respektive remissinstanserna behandlar intersektionalitet och de problem som är förknippade med användningen av begreppet. Jag utreder hur kommittén definierar de fenomen mellan vilka interaktion sker (här diskrimineringsgrunder) och deras förhållande sinsemellan. Eftersom tidigare forskning visar på att diskrimineringsgrunderna är olika till sin konstruktion undersöker jag även hur detta ska hanteras när utsatta grupper ska ges lika skydd. Trots att kommittén till viss del uppmärksammar denna problematik diskuterar de inte hur detta ska hanteras. Vad gäller begreppet intersektionalitet behandlas det vid enstaka tillfällen i utredningen utan att sättas i samband med lagstiftningen, detta trots att kommittén påpekar vikten av ett intersektionalitetsperspektiv i sammanhanget. Jag går även igenom remissinstansernas kritik, eller brist därav, eftersom de har inflytande över det slutgiltiga lagförslaget.
|
|---|
