Rehabiliterande förhållningssätt inom hemvården : En intervjustudie med vårdpersonal

• Main Authors: Olsson, Emily, Falk, Carolina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 2012
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166708

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen uppfattar ett rehabiliterande förhållningssätt i hemvården och vad det innebär för personalen att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt. Metod: Studien är av kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med sex sjuksköterskor, fyra undersköterskor och två vårdbiträden som alla arbetar inom hemvården. Resultat: Av intervjusvarens analys framkom fem kategorier och fem underkategorier. 1) Få göra själv och komma tillbaka, det vill säga att vårdpersonalen inte utför för många uppgifter åt sin vårdtagare. Detta kan leda till ökat självförtroende hos vårdtagaren och en enklare arbetssituation för personalen. 2) Organisationens betydelse med underkategorier a) resurser, b) kunskap och utbildning samt c) samverkan mellan personal. 3) Hemmet som arbetsmiljö med underkategorier a) tillgång till hjälpmedel och b) att arbeta i någons hem. 4) Svårigheter i mötet, tillexempel när vårdtagaren sa nej till rehabilitering eller kommunikationssvårigheter pågrund av psykisk sjukdom och demens. 5) Egenskaper hos personalen, som krävdes för ett rehabiliterande förhållningssätt, tillexempel lyhördhet, ha självförtroende och vara empatisk. Slutsats: Personalens uppfattning av ett rehabiliterande förhållningssätt stämde till stor del överens med definitionen av rehabilitering i litteraturen. Hinder som personalen såg med att arbeta på ett rehabiliterande förhållningssätt bestod främst i organisatoriska faktorer, svårigheter i mötet med vårdtagaren samt att ha hemmet som arbetsplats. Vissa egenskaper hos personalen var en förutsättning för rehabiliterande förhållningssätt. Studiens resultat kan användas till att beskriva och definiera begreppet rehabiliterande förhållningssätt och öka förståelsen för hur personalen kan arbeta utifrån detta förhållningssätt. === Purpose: To investigate what the staff perceives that a rehabilitative approach is in home care, also to explore what it means for staff to work on a rehabilitative approach. Method: The study is of qualitative design with semi-structured interviews with six registered nurses, four helping-nurses and two nursing assistants who all work in home care. Results: The analysis of the material revealed five categories and five subcategories. 1) Do things by yourself and come back, that is, that health professionals do not perform too many tasks on behalf of the residents. This can lead to increased self-confidence of the patient and easier working conditions for staff. 2) The organization's role with sub-categories a) resources, b) knowledge and training, and c) interaction between staff. 3) The home as a working place with sub-categories a) access to facilities and b) to work in someone's home. 4) Difficulties in the meeting, such as when the patient said no to rehabilitation or difficulties in communication due to the nature of mental illness and dementia. 5) Characteristics of staff required for a rehabilitative approach, such as sensitivity, to have confidence and be empathetic. Conclusion: Staff's perception of a rehabilitative approach did largely agree with the definition of rehabilitation in the literature. Obstacles that staff found to work on a rehabilitative approach consisted primarily of organizational factors, difficulties in meeting with the resident and to have the home as a workplace. Some characteristics of the staff were a prerequisite for the rehabilitative approach. Our results can be used to describe and define the term rehabilitative approach and understanding of how staff can work from this approach.