| Summary: | Syftet med det här arbetet är att undersöka hur den verbala kommunikationen kan se ut i olika språkklassrum och hur lärarna själva reflekterar kring den verbala kommunikationen i sin undervisning. Det vi studerat inom verbal kommunikation är användandet av målspråket, kommunikationsstrategier och innehåll. För att uppnå syftet har vi använt oss av observationer och intervjuer som datainsamlingsmetod. Studien omfattar fyra grupper och tre lärare på två gymnasieskolor i och utanför Uppsala. Resultatet av undersökningen visar att målspråket inte alltid används i den utsträckning som man kan önska och att kommunikationsstrategier snarare används av lärarna än eleverna. Den enda grupp som nästan uteslutande talar på målspråket och som i störst utsträckning använder sig av kommunikationsstrategier är den grupp analfabeter som observerats, trots att alla elever utom en i gruppen delar modersmål. Vi kan, i jämförelserna av våra intervjuer och observationer, se att det som observerats inte alltid stämmer överens med hur lärarna själva reflekterar över sin undervisning och inte heller med den språkforskning vi tagit del av. I vår slutsats har vi kommit fram till att en attitydförändring måste ske för att målspråksanvändningen ska få en större plats i språkundervisningen och att den ska användas på ett mer medvetet sätt av såväl lärare som elever.
|
|---|
