Kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt. Metod: Patienter so...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
2011
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-153865 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-153865 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-1538652013-01-08T13:30:31ZKartläggning av stress och depression vid hjärtinfarktsweNääs, MonicaPettersson, KarinUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2011Myocardial InfarctionDepressionPsychological stressHjärtinfarktDepressionPsykosocial stressSyfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt. Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument. Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress. Inget samband konstaterades mellan depression och stress (r=0,15), signifikans (p=0,52). Skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt kunde ej bestämmas i denna studie. Slutsats: Denna studie är relativt liten och omfattar endast 20 deltagare. För att kunna dra giltiga slutsatser, krävs en mer omfattande studie som inkluderar fler deltagare och har en jämnare könsfördelning. Purpose: The purpose of this study was to evaluate the prevalence and to examine the correlation between stress and depression among patients that have had a myocardial infarction. The purpose was also to examine differences between men and women and their experiences of stress and depression due to myocardial infarction. Methods: Patients who received treatment at a cardiac department in the central parts of Sweden and spoke the Swedish language were included in the study. The questionnaires Everyday Life Stress and MADRS-S were used as measurements. Results: 20 participants were included in the study. The prevalence of self-rated depression was 5 %. Self-rated stress was found among 20 % of the participants, and of these 5 % fell into the highest category of stress. No correlation could be found between depression and stress (r=0.15), significance (p=0,52). Differences in experiences between men and women regarding stress and depression due to myocardial infaction could not be determined. Conclusion: This study is relatively small and covers only 20 participants. In order to reach valid conclusions, a more comprehensive study should be made that includes more participants and with better gender balance. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-153865application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Myocardial Infarction Depression Psychological stress Hjärtinfarkt Depression Psykosocial stress |
spellingShingle |
Myocardial Infarction Depression Psychological stress Hjärtinfarkt Depression Psykosocial stress Nääs, Monica Pettersson, Karin Kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt |
description |
Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt. Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument. Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress. Inget samband konstaterades mellan depression och stress (r=0,15), signifikans (p=0,52). Skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt kunde ej bestämmas i denna studie. Slutsats: Denna studie är relativt liten och omfattar endast 20 deltagare. För att kunna dra giltiga slutsatser, krävs en mer omfattande studie som inkluderar fler deltagare och har en jämnare könsfördelning. === Purpose: The purpose of this study was to evaluate the prevalence and to examine the correlation between stress and depression among patients that have had a myocardial infarction. The purpose was also to examine differences between men and women and their experiences of stress and depression due to myocardial infarction. Methods: Patients who received treatment at a cardiac department in the central parts of Sweden and spoke the Swedish language were included in the study. The questionnaires Everyday Life Stress and MADRS-S were used as measurements. Results: 20 participants were included in the study. The prevalence of self-rated depression was 5 %. Self-rated stress was found among 20 % of the participants, and of these 5 % fell into the highest category of stress. No correlation could be found between depression and stress (r=0.15), significance (p=0,52). Differences in experiences between men and women regarding stress and depression due to myocardial infaction could not be determined. Conclusion: This study is relatively small and covers only 20 participants. In order to reach valid conclusions, a more comprehensive study should be made that includes more participants and with better gender balance. |
author |
Nääs, Monica Pettersson, Karin |
author_facet |
Nääs, Monica Pettersson, Karin |
author_sort |
Nääs, Monica |
title |
Kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt |
title_short |
Kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt |
title_full |
Kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt |
title_fullStr |
Kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt |
title_full_unstemmed |
Kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt |
title_sort |
kartläggning av stress och depression vid hjärtinfarkt |
publisher |
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
publishDate |
2011 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-153865 |
work_keys_str_mv |
AT naasmonica kartlaggningavstressochdepressionvidhjartinfarkt AT petterssonkarin kartlaggningavstressochdepressionvidhjartinfarkt |
_version_ |
1716522362611957760 |