| Summary: | Vårdrelaterade urinvägsinfektioner är ett problem som förekommer i vården särskilt hos patienter som har KAD, äldre människor samt kvinnor. Sveriges Kommun och Landsting(SKL) har upprättat ett åtgärdsprogram för att förebygga detta. Syftet med studien var att undersöka om SKL: s obligatoriska åtgärder för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner följs på vald vårdavdelning. För att samla in data på avdelningen valdes en retrospektiv kvantitativ metod med användning av en granskningsmall som författarna till studien har utarbetat efter SKL: s förebyggande åtgärder för att kunna granska patientjournalerna. Datainsamlingen genomfördes under tre dagar på en ortopedavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I studien granskades 151 patientjournaler och där hittades 92 patienter med KAD och 24 med UVI. Resultatet visade att SKL: s förebyggande åtgärder inte hade följts fullständigt på avdelningen som rekommenderat. Det upptäcktes vissa brister till exempel i dokumentation av tidpunkt för KAD- insättning för de patienter vars KAD inte var insatt på avdelningen, läkarordination av behandlingstid för KAD vid insättning, dokumentation av antibiotikabehandlingstid samt i personalens sätt att dokumentera. Det som författarna föreslår som vidare undersökningar är att journalgranskning skulle kunna kombineras med muntlig information från vårdpersonal i form av intervjuer. Dessutom är det värdefullt att kunna granska andra avdelningars journalanteckningar där patienten har vårdats. === Hospital-related urinary tract infection (HRUTI) is a problem that occurs in health care particularly in patients with long-term urinary catheter, older people and women. Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) has established various measures to prevent HRUTI. The aim of this study was to examine if the SALAR: s measures to prevent hospital acquired urinary tract infections are followed in a specific ward. To collect data on the ward a retrospective quantitative method was chosen and an assessment outline worked on the basis of SALAR: s preventive measures were used to be able to review patient´s records. Data collection was carried out during three days at the orthopedic ward at Uppsala University Hospital. The study examined 151 patients and it was found 92 patients with catheter and 24 with urinary tract infection. The results showed that SKL's preventive measures were not fully adhered to the ward as recommended. It was discovered some shortcomings such as the documentation of the timing of catheter-insertion for those patients whose catheter wasn´t inserted in the ward, medical prescription of length of catheter duration at the insertion, documentation of antibiotic treatment and in the staff ´s different ways to document. In the further investigations it is proposed by the authors to combine record review with verbal information from health professionals through interviews. Moreover, it is valuable to examine other health care services' records where the patient has been treated.
|
|---|
