Ägarförändringar i underskottsföretag : skillnaden mellan kapitaltillskott och direktförvärv

• Main Author: Riton, Anna
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen 2010
• Subjects: underskottsföretag; ägarförändringar; beloppsspärren; Business studies; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126320

Uppsatsen behandlar de regler som finns runt ägarförändringar i underskottsföretag i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Reglerna fastställer vad som händer när ett underskottsföretag byter ägare och förhindrar att underskottsföretagens underskott missbrukas. När ett företag går med förlust kan underskott sparas tills företaget går med vinst. Det gör att underskottsföretag, företag med sparade underskott, är attraktiva för vinstgivande företag. Vinstgivande företag kan genom koncernbidrag flytta sin vinst till underskottsföretag och på så vis undvika ett vinstresultat och därigenom undvika skatt. Då ett vinstgivande företag förvärvar ett underskottsföretag träder dock oftast spärrar in och gör förvärvet mindre lönsamt. Beloppsspärren skär bort delar av underskottet och koncernbidragsspärren spärrar koncernbidrag under fem år. Att koncernbidrag spärras innebär att koncernbidrag under den tiden inte kan lämnas med avdragsrätt. Lagstiftaren vill genom reglerna stoppa en osund handel med underskottsföretag där syftet med förvärven är att erhålla ett underskott. Före ändringen av reglerna som infördes den 1 januari 2010 i och med prop. 2009/10:47 gick det att undvika beloppsspärren genom att utföra en ägarförändring genom stora kapitaltillskott, oftast riktad nyemission. Kapitaltillskott kunde göras stora eftersom kapitalet tillfördes det köpta företaget. Eftersom beloppsspärren bestäms med hjälp av förvärvsutgiften kunde beloppsspärren på så vis undvikas. Efter ändringen av reglerna har agerandet stoppats genom 40 kap. 16-16 a §§ IL. De nya reglerna gör att aktieförvärv genom kapitaltillskott behandlas annorlunda än aktieförvärv genom direktförvärv. Undantaget i 40 kap. 16 a § IL ska dock säkerställa att affärsmässiga företagsförvärv inte drabbas av ändringen. Reglerna har fått kritik från både remissinstanser och doktrin bland annat för att vara otydliga, svårttillämpade, dåligt konsekvensbeskrivna och för att sakna neutralitet. Efter att ha granskat 40 kap. IL och främst de nya och ändrade reglerna kan jag konstatera att det finns vissa tolkningsproblem. Lagstiftningen fyller sitt syfte vilket är att stoppa handeln med underskottsföretag men ger samtidigt en viss rättsosäkerhet då det inom en del områden saknas klarhet i hur reglerna ska tillämpas.