LEFT VENTRICULAR EJECTION FRACTION: A RETROSPECTIVE STUDY COMPARING 2D ECHOCARDIOGRAPHY AND GATED SINGLE PHOTON EMISSION COMPUTED TOMOGRAPHY (SPECT) IN CLINICAL USE.

Objectives The aim of this study was to compare left ventricular ejection fraction (LVEF) results derived from gated single photon emission computed tomography (SPECT) using Cedars-Sinai quantitative gated SPECT (QGS) processing software with results from 2D echocardiography, both obtained in routin...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Andersson, Jim
Format: Others
Language:English
Published: Uppsala universitet, Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi 2009
Subjects:
QGS
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-114139
Description
Summary:Objectives The aim of this study was to compare left ventricular ejection fraction (LVEF) results derived from gated single photon emission computed tomography (SPECT) using Cedars-Sinai quantitative gated SPECT (QGS) processing software with results from 2D echocardiography, both obtained in routine clinical diagnostic use.   Methods Data from previously performed tests were obtained from 73 patients who had undergone both 2D echocardiography and gated SPECT within a time span of 6 months and had not had significant events that could influence LVEF. LVEF from 2D echocardiography was reassessed to obtain discrete values and then the data was compared using Bland-Altman analysis.   Results The correlation between the tests was shown to be good, but precision lacked. Bland-Altman analysis showed a bias of -0.8 percentage points when gated SPECT compared to mean values and 2 standard deviations (SD) ranged from -20.2 to 18.6.   Conclusions LVEF values from the two methods can differ quite a bit and comparisons between them should be done with great caution. === Syfte Syftet med studien var att jämföra hur bra ultraljud av hjärta och isotopundersökning av hjärta stämmer överens när det gäller att visa hjärtats pumpförmåga.   Metod Data från tidigare utförda undersökningar av 73 patienter jämfördes. Patienter som hade gjort båda undersökningarna inom 6 månader och under perioden mellan undersökningarna inte hade haft hjärtinfarkt eller någon annan händelse som kan påverka hjärtats pumpförmåga valdes till studien.   Resultat Utslaget över hela studiepopulationen stämde resultaten från de båda undersökningarna bra överens. Jämförde man däremot resultaten från de båda undersökningarna med varandra patient för patient förekom mycket stora variationer.   Slutsats Resultaten angående hjärtats pumpförmåga kan skilja sig mycket från varandra. Jämförelser av värden från dessa två metoder bör därför göras med väldigt stor försiktighet.