| Summary: | Bakgrund Extremt prematura barn har svårt att tillgodogöra sig näring på grund av att mag- tarmkanalen är omogen. Barnen har hög risk för undernäring och tillväxthämning är vanligt. Nutritionen måste därför optimeras och vara individuellt anpassad efter varje barns behov. För att nå de uppskattade näringsbehoven och möjliggöra att den fetala tillväxten efterföljs är det nödvändigt att berika den enterala nutritionen. Syfte Att undersöka näringsintaget mellan två års-kohorter av extremt prematura barn och jämföra näringsintaget med uppskattat näringsbehov samt undersöka om ändrade nutritionsregimer påverkat viktutveckling. Sekundärt undersöktes förekomst av nekrotiserande enterokolit (NEC). Metod En retrospektiv observationsstudie av extremt prematura barn (<27 gestationsveckor) födda under 2006 respektive 2011. Närings- och viktdata för den första levnadsmånaden bearbetades i SPSS version 22.0. Independent samples t-test och Chi-2 test användes i statistiska analyser. Resultat I studien deltog totalt 54 extremt prematura barn; 28 barn födda under 2006 och 26 barn födda under 2011. Barnen i 2011 kohorten representerade en grupp efter de ändrade nutritionsregimerna och de hade ett signifikant högre medelintag än 2006 kohorten beträffande intag av vätska (p< 0,001), energi (p= 0,002) och protein (p< 0,001). De i 2011 kohorten följde i medeltal bättre de uppskattade näringsbehoven jämfört med 2006 kohorten. Barnen i 2006 kohorten hade i medeltal en viktförändring på -1,98 SDS och de i 2011 kohorten -1,83 SDS. Ett barn i 2006 kohorten och fem i 2011 kohorten insjuknade i NEC. Slutsats Barn födda under 2011 följde de uppskattade näringsbehoven bättre jämfört med barn födda under 2006. Fler barn i den senare födelsekohorten drabbades av NEC. Ändrade nutritionsrutiner resulterade i ökat näringsintag vilket inverkade positivt på viktförändring hos dessa små barn. === Background Extremely premature infants have difficulty assimilating nutrients because the digestive tract is immature. These infants have high risk of malnutrition and growth failure. To achieve estimated requirements, nutritional intakes must be optimized and individually tailored. However, to reach nutritional requirements and enable fetal growth, enrichment of the nutrition is necessary. Objective To examine the nutrient intakes between two cohorts of extremely preterm infants, and compare nutrient intakes with estimated nutritional needs and examine whether altered nutrition regimens influenced the weight gain. Secondary aim was to examine the incidence of necrotizing enterocolitis (NEC). Method A retrospective observational study including extremely preterm infants (<27 gestational weeks) born during 2006 and 2011, respectively. Nutritional- and weight data were processed in SPSS version 22.0. Statistical analyses were performed by using independent samples t-test and Chi-square test. Results In total the study included 54 infants, 28 children were born during 2006 and 26 children were born during 2011. Infants in the 2011 cohort represented a group after the change of nutritional regimens and they had higher nutritional mean intakes compared to infants born during 2006 regarding fluids (p <0.001), energy (p = 0.002) and protein (p <0.001). In mean the 2011 cohort followed the estimated needs better than the 2006 cohort. The children in the 2006 cohort had an average weight change of -1.98 standard deviation scores (SDS) and in the 2011 cohort, -1.83 SDS. One child in the 2006 cohort and five in the 2011 cohort was diagnosed with NEC. Conclusion Infants born during 2011 had higher nutritional intakes compared with infants born during 2006. More infants born in the recent cohort suffered from NEC. Changes of nutritional regimens resulted in higher nutritional intakes and had a positive impact on weight gain in these vulnerable infants.
|
|---|
