| Summary: | Under de senaste 10 åren har kostnaderna inom hälso- och sjukvården i Sverige ökat med 20 procent. Förklaringen antas ligga i att medellivslängden bland befolkningen ständigt ökar, att vårdtillfällen gällande psykisk ohälsa i Sverige blir allt fler samt att sjukdomsfallen idag är allt mer komplexa. I och med att hälsocentraler är första instansen inom hälso- och sjukvården innebär dessa faktorer att antalet läkarbesök på hälsocentraler ökar. Dessa faktorer leder till ökade kostnader för hälsocentralerna och indikerar att det är viktigt för hälsocentraler att vara medvetna om sina kostnader. Activity Based Costing (ABC) anses vara en metod som kan göra organisationer inom hälso- och sjukvården mer kostnadsmedvetna i och med att ABC har visats vara ett pålitligt verktyg för att kartlägga verksamhetens kostnader. Samtidigt har det i litteraturen lyfts fram att utvecklandet av ABC-modellen kan vara både tids- och resurskrävande för dessa organisationer. Denna tvetydighet tyder på att forskningen inom hälso- och sjukvården behöver utvidgas. Dessutom har ABC främst använts på sjukhus, varvid lämpligheten att använda ABC på hälsocentraler förefaller outforskad. Mot bakgrund till detta forskningsgap och den kostnadsproblematik som råder på hälsocentraler formuleras följande forskningsfråga i studien: Hur kan en ABC-modell utvecklas till att kunna kartlägga kostnaderna vid en hälsocentral? Syftet med studien var att förstå verksamheten på hälsocentralerna, dels för att kunnautveckla en ABC-modell för beräkning av kostnader, dels för att identifiera implikationer somkan föreligga vid utvecklandet av ABC. För att utveckla ABC-modellen till hälsocentraler har studien utgått från olika metoder. Sju intervjuer har genomförts med respondenter vid fem landstingsdrivna hälsocentraler i Norrbottens Läns Landsting. Vidare har även åtta frågeformulär besvarats av personal från dessa hälsocentraler. Studien har dessutom kompletterats med årsbokslut och intern verksamhetsdata från de fem hälsocentralerna. Studien har sin utgångspunkt i en hermeneutisk kunskapssyn och ett induktivt angreppssätt. En slutsats i studien är att hälsocentraler utgör en komplex verksamhet och att arbetsprocesserna för att behandla en patient skiljer sig åt mellan yrkesgrupperna på hälsocentralerna. Det gör det svårt att utveckla en ABC-modell för hela hälsocentralen med enbart små resurser tillhands. Ytterligare en slutsats kom därmed att bli den utvecklade ABC-modellen för en del av hälsocentralernas verksamhet, nämligen ett planerat läkarbesök. Denna modell bidrar till forskningsgapet för ABC inom hälso- och sjukvården och är studiens mest framträdande teoretiska bidrag.
|
|---|
