| Summary: | Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare kan utveckla sin undervisning med hjälp av digitala hjälpmedel och ta del av andra lärares erfarenheter med att arbeta med sådana hjälpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. Frågorna var; hur bidrar digitala hjälpmedel till att förbättra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lärare av att arbeta med digitala verktyg; Hur väljer estetiska ämneslärare att kommunicera via nätbaserade kommunikationstjänster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har använts för att samla in data till studien, deltagande observationer på en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lärare inom estetämnen. Enligt lärarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess användning. Kommunikation via nätet kan skapa ett bättre samarbete lärare och elever emellan. Vissa nätbaserade tjänster kan föra med sig risker såsom intrång och att elevers nätaktiviteter spåras. Lärplattformar har högre skydd mot intrång, men användarvänligheten är lägre. Detta leder till att de inte används i den utsträckning som det är tänkt. Flipped classroom ger fler möjligheter för elever att ta del av undervisningen, men handledning av en lärare är ändå att föredra.
|
|---|
