På- och avklädningssituationer i förskolan : Pedagogers förhållningssätt, samspel och bemötande gentemot pojkar och flickor

• Main Authors: Edlund, Sofie, Gullehag, Emelie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap 2014
• Subjects: inflytande; genus; kommunikation; jämställdhet; sociokulturell teori
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-90186

I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola. Den centrala förskolan har åldersblandade avdelningar, medan landsbygdsförskolan har åldershomogena barngrupper. Undersökningen visade att uppdelningen i antal pojkar och flickor i barngruppen inte behövde påverka hur tid och utrymme faktiskt fördelades mellan könen. Det som visat sig vara avgörande är istället pedagogernas förhållningssätt och vilja till engagemang. Observationerna visade att det skiljde sig mycket åt mellan hur mycket tilltal/uppmärksamhet barnen fick från pedagogerna. På den centrala förskolan fick pojkarna 65 % medan flickorna bara fick 35 %. På den andra medverkande förskolan, landsbygdsförskolan, var fördelningen 42 % till pojkar och 54 % till flickor (resterande procent ansågs vara allmänna tilltal). En tydlig slutsats av studien, som kan grundas på både observationer och intervjuer, är att ett arbetslag som har bra kommunikation och sammanhållning också kommer ha en mer positiv atmosfär under på- och avklädningen.