| Summary: | Studien syftar till att beskriva och analysera anledningar till studieavbrott från gymnasieskolan samt hur studie- och yrkesvägledningen är organiserad respektive kan utvecklas för att förebygga studieavbrott. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare, verksamma vid sju olika kommuner i norra Sverige. Studien visar att ohälsa och felval är de främsta anledningarna till studieavbrott och att anledningarna anses ligga på individnivå. Det förebyggande arbetet på skolorna sker främst reaktivt, alltså när det finns en elev som är på väg att avbryta sina studier. Det finns generellt sett varken en plan, utvärdering eller uppföljning av arbetet. Resultatet visar att alla de förbättringsförslag som förs fram återfinns på verksamhetsnivå. Informanterna önskar tydliga dokumenterade arbetssätt, ökat samarbete genom att integrera vägledning i hela skolan samt mer tid för studie- och yrkesvägledning för att utveckla det förebyggande arbetet. Slutsatserna är att om gymnasieskolan ska kunna minska studieavbrotten så behöver de arbeta mer proaktivt än reaktivt. För att undvika det reaktiva arbetet behöver skolorna kartlägga anledningar för att kunna utarbeta en plan för arbetet, utvärdera och revidera planen kontinuerligt. Dessutom behöver skolorna utveckla samarbetet med grundskolan och det omgivande samhället. Med andra ord bygga upp en fungerande verksamhet där skolan främst fokuserar på vad de kan göra för individen och inte hur individen bör anpassa sig till skolan.
|
|---|
