Möjligheter till utveckling och lärande för Umeå kommuns medarbetare : En analys av betydelsen av organisationsförändringar och kön

• Main Authors: Strandberg, Maria, Rolén Nordin, Lina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Sociologiska institutionen 2013
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80727

Denna studie bygger på ett uppdrag från Umeå kommuns personalfunktion. I Umeå kommuns Jämställdhetsplan 2012-2014 står det att det ska genomföras en ”analys av möjligheten till lärande och utveckling och om det finns skillnader som är könsrelaterade samt vidta åtgärder med anledning av resultaten”. Det övergripande syftet för studien är att granska och analysera vilka möjligheter medarbetare inom Umeå kommun har till utveckling och lärande och särskilt om det finns skillnader mellan kvinnor och män. Vår frågeställning är: hur påverkas möjligheterna till lärande och utveckling av organisationsförändringar och kön? Studien utgår från tre teoretiska ramverk: politisk styrning och organisationsförändringar, arbetsliv och könsamt kompetensutveckling. Resultaten från Umeå kommuns medarbetarenkät 2012 visade små eller inga skillnader mellan hur män och kvinnor, anställda inom Umeå kommun upplever sina möjligheter till utvecklig och lärande. Forskning visar att det kan finnas skillnader i kompetensutveckling mellan mansdominerade och kvinnodominerade yrkesgrupper. Vi vill med denna studie angripa frågan på ett annat sätt än vad som redan är gjort. Frågan om möjligheter till utveckling och lärande för anställda inom Umeå kommun undersöks genom att fyra olika kvinno- och mansdominerade yrkesgrupper sattes samman till fokusgrupper, detta kompletterades med intervjuer med medarbetarnas närmaste chefer. Totalt intervjuades tjugo personer. Studiens resultat visar att det finns flera skillnader mellan yrkesgrupperna i deras möjligheter till utveckling och lärande. Skillnader hittas både mellan kvinno- och mansdominerade yrkesgrupper och mellan de som hör till yrken där en majoritet har eller saknar högskoleutbildning. Skillnader hittas i graden av rutinartade arbetsuppgifter och frihet eller autonomi i arbetet, i hur stora begränsningar och hinder som beskrivs för utveckling och lärande, i vilken typ av kompetensutveckling de får, i vilka ekonomiska resurser grupperna har avsatt för utveckling och lärande, i hur deras arbete påverkats av organisationsförändringar och i hur mycket arbetsinnehållet förändrats över tid. Undersökningen visar att organisationsförändringar och kön har olika stor påverkan för möjligheterna till lärande och utveckling för de medarbetare som deltagit i studien. Vi fann att organisationsförändringar har könade konsekvenser för möjligheterna till utveckling och lärande i vår fallstudie även om detta inte räcker som förklaring; möjligheterna till lärande och utveckling påverkas olika av organisationsförändringar och kön beroende på utbildningsnivå och yrkets karaktär. Våra resultat kan problematiseras utifrån Umeå kommuns jämställdhetspolitiska mål. Utifrån slutsatserna av vår studie vill vi ge följande rekommendationer till Umeå kommun: 1. Den första är att utbildning bör finnas med som en bakgrundsvariabel i Medarbetarenkäten eftersom utbildning har betydelse för medarbetares möjligheter till utveckling och lärande. 2. Vi föreslår även att Umeå kommun som ett tillägg till Medarbetarenkäten väljer ett eller två områden (inom inre kvalitet) per år som undersöks och analyseras genom kvalitativa undersökningar, förslagsvis kan fler yrkesgruppers möjligheter till utveckling och lärande granskas. 3. Vi föreslår att det genomförs en kartläggning över vilka ekonomiska medel verksamheter och arbetsplatser har att förfoga över och hur mycket som finns avsatt för kompetensutveckling eftersom vi bedömer att ekonomiska resurser är en viktig förutsättning för utveckling och lärande. Om större skillnader än vad som kan motiveras med yrkets karaktär hittas mellan yrkesgrupper föreslår vi att Umeå kommun arbetar för att åtgärda dessa. Det är även relevant att granska hur ekonomiska resurser till utveckling och lärande påverkas av nedskärningar. 4. Vi föreslår en kartläggning av vilken typ av kompetensutveckling olika yrkesgrupper inom Umeå kommun får ta del av och åtgärder med anledning av resultaten. Detta för att säkerställa att ekonomiska resurser avsatta för kompetensutveckling också går till aktiviteter som ger utveckling, lärande och ny kunskap. 5. Vi rekommenderar en översyn av arbetsfördelningen ute i verksamheterna. Våra fallstudier visar att en ökning av administrativa uppgifter och ansvarsområden har påverkat undersköterskornas/vårdbiträdenas och hantverkarnas möjligheter till utveckling och lärande negativt. Detta bör problematiseras ur ett långsiktigt perspektiv. För att garantera kompetensförsörjning och rimliga arbetsvillkor måste arbetsuppgifterna och arbetsbelastningen ses över och åtgärdas. Detta är centralt för att motverka ökade skillnader i medarbetares möjligheter till utveckling och lärande samt en ökad segregering mellan yrkesgrupper inom Umeå kommun.