“An equal share, that’s my medicine”. Work, gender relations and mental illness in a Swedish context.

• Main Author: Harryson, Lisa
• Format: Doctoral Thesis
• Language: English
• Published: Umeå universitet, Allmänmedicin 2013
• Subjects: Gender relations; gender equality; workplace; domestic work; mental illness; logistic regression; cluster analysis; grounded theory
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67119; http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-7459-569-7

Background: Women and men in Sweden are in paid work to almost the same extent, but are found in different occupations and positions in the labour market. Still, women perform the bulk of the unpaid domestic work at home. Gendered inequalities in these respects leave women and men exposed to different work environments and responsibilities, which in turn can have gendered health consequences. In public health research there is a lack of studies on domestic work that include women and men, as well as a lack of qualitative studies exploring individuals’ experiences of domestic work and mental health. At the workplace level, few attempts have been made to analyse how several dimensions of gender equality at workplaces are related to health status and there is a lack of studies with a contextual approach combining many different variables that are at play simultaneously. Because of the cross-sectional design of previous studies on paid and domestic work there is a lack of analyses taking possible health-related selection into account, which makes it difficult to ascertain whether gender equality leads to better health or if good health is a prerequisite for gender equality. Aim: The aim of this thesis was to analyse gender relations of work (at workplaces and at home) in relation to mental illness among women and men. Methods: The thesis was based on data from the Northern Swedish Cohort. The baseline survey was conducted in 1981 when the participants were 16 years old (n= 1080, 574 boys and 506 girls), with follow-up at age 18, 21, 30 and 42. The response rate was 94 % throughout the last follow-up in 2007. Data from the Northern Swedish Cohort were supplemented with register data about the employees at the participants’ workplaces. The analysis methods for the questionnaire and register data were logistic regression analysis and cluster analysis. Interviews were performed with four women and four men in the Northern Swedish Cohort and were analysed with a Grounded Theory approach. Results: Women had overall greater responsibility for domestic work. Gender inequality in responsibility for domestic work and perceptions of gender inequality in the couple relationship (after adjustments for background variables and previous psychological distress) were associated with psychological distress among women and men. However, among men the relation between domestic work inequalities and psychological distress was affected by socioeconomic position relative to the partner. Having less responsibility for domestic work and a partner with higher socioeconomic position was associated with psychological distress among men. The qualitative analysis showed that gender relations were an important part of how the domestic work was unequally organised and related to experiences of mental illness among women and men. Among women the high burden of domestic work was experienced as an obstacle to experiencing good health. Among men the experience of being trapped in an outmoded masculinity was related to feelings of stress. At the workplace level, patterns of gender inequality were associated with psychological distress among women, but not among men. However, the most gender-equal pattern was related to lower as well as more similar levels of mental illness among women and men, which supports a convergence in health when women’s and men’s work conditions become more similar. Conclusion: Gender equality at home and at work is central for reducing mental illness among both women and men, but also for achieving a good average health status in the population, which is a central public health target. When investigating social inequalities in health, gender perspectives are of great importance for deepening the understanding of how and why gender inequalities in paid and domestic work are related to mental illness. Integrating gender perspectives into public health policy could be a way to acknowledge power relations that hinder good public health. === Bakgrund: Kvinnor och män i Sverige yrkesarbetar i nästan samma sträckning, men återfinns i olika yrken och positioner på arbetsmarknaden. Samtidigt utför kvinnor merparten av det obetalda arbetet i hemmet. Könade orättvisor i dessa avseenden innebär att kvinnor och män utsätts för olika arbetsmiljöer och ansvarsområden, vilket kan medföra könade hälsokonsekvenser. Dock är det få folkhälsovetenskapliga studier om obetalt arbete i hemmet och hälsa som inkluderar både kvinnor och män. Det är också en brist på kvalitativa studier som undersöker individers upplevelser av det obetalda arbetet i hemmet och psykisk hälsa. På arbetsplatsnivå har det gjorts få försök att analysera hur olika dimensioner av jämställdhet på arbetsplatser är relaterade till hälsostatus, och det är en brist på studier med en kontextuell metod som tar hänsyn till hur flera olika variabler samspelar. Tidigare folkhälsovetenskapliga studier som undersökt förvärvsarbete och hemarbete har framförallt använt sig av en tvärsnittsdesign, vilket gjort det svårt att utreda riktningen av samband mellan jämställdhet och psykisk hälsa, det vill säga om jämställdhet leder till bättre hälsa eller om god hälsa är en förutsättning för jämställdhet. Syfte: Syftet med denna avhandling var att analysera genusrelationer i arbete (på arbetsplatser och i hemmet) i förhållande till självskattad psykisk ohälsa bland kvinnor och män. Metod: Avhandlingen bygger på data från Luleåkohorten. Baslinjeundersökningen genomfördes år 1981 då deltagarna var 16 år (n=1080, 574 pojkar och 506 flickor). Uppföljningar har genomförts vid 18, 21, 30 och 42 års ålder och svarsfrekvensen var 94% under det senaste uppföljningen år 2007. Data från Luleåkohorten kompletterades med registerdata om anställda på deltagarnas arbetsplatser. Analysmetoder för enkät- och registerdata var logistisk regressionsanalys och klusteranalys. Intervjuer har genomförts med fyra kvinnor och fyra män i kohorten och analyserats med grundad teori. Resultat: Kvinnor hade totalt sett ett större och män ett mindre ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. Upplevelse av bristande jämställdhet i ansvar för obetalt arbete i hemmet och i parrelationen hade ett samband med psykisk ohälsa bland kvinnor och män (även efter justering för bakgrundsvariabler och tidigare psykisk ohälsa). Att ha mindre ansvar för det obetalda arbetet i hemmet och en partner med högre socioekonomisk klass hade även ett samband med psykisk ohälsa bland män. Den kvalitativa analysen visade att genusrelationer var en viktig del i en ojämställd organisering av hemarbete och relaterade till upplevelser av psykisk ohälsa bland kvinnor och män. En hög belastning av hemarbete var ett hinder för kvinnor att uppleva en god hälsa. Upplevelser av att vara instängd i en omodern maskulinitet innebar en stressfull situation bland män. Mönster av ojämställdhet på arbetsplatser hade ett samband med psykisk ohälsa för kvinnor, men inte för män. Däremot visade sig de mest jämställda arbetsplats-mönstern vara relaterade till lägre och mer liknande nivåer av psykisk ohälsa bland kvinnor och män, vilket stödjer en konvergens i hälsa när kvinnor och mäns arbetsplats förhållanden är likvärdiga. Slutsats: Jämställdhet på arbetsplatser och i hemmet är viktigt för att minska psykisk ohälsa både bland kvinnor och män, men också för att uppnå en god genomsnittlig hälsa i befolkningen, något som är ett centralt folkhälsomål. Vid analyser av social ojämlikhet i hälsa är genusperspektiv av stor betydelse för att fördjupa förståelsen om hur och varför ojämställdhet i på arbetsplatser och i hemmet är relaterat till psykisk ohälsa. Att integrera genusperspektiv i folkhälsopolicy kan vara ett sätt att ta hänsyn till de maktrelationer som förhindrar en god folkhälsa.