| Summary: | Syftet har varit att undersöka några klasslärares och några fritidspedagogers uppfattning av kreativitet och med läroplanen som grund undersöka hur de uppfattar att de möjliggör utveckling av elevernas kreativitet. I syftet har också ingått att kontextualisera deras utsagor utifrån forskning inom fältet kreativitet och skola. Jag hade en hermeneutisk ingång och använde mig av kvalitativa intervjuer. Jag intervjuade sammanlagt tre klasslärare och tre fritidspedagoger i norra Sverige. Kreativitet är ett begrepp som verkar kunna tolkas på fler än ett sätt då forskningsresultat på kreativitetsområdet menar att kreativitet kan vara att skapa någonting nytt, originellt samt ha ett värde. Samtidigt tyder mitt resultat på att de intervjuade pedagogerna uppfattar att kreativitet har att göra med frihet, skapa någonting nytt samt att hitta lösningar på problem. Pedagogerna uppfattar att när eleven får möjlighet att själv lösa problem så ges möjlighet för eleven att vara kreativ. De uppger även att det ges möjlighet för kreativitet i matematikämnet, där eleverna får dansa och bygga matematik. Min slutsats är att detta stimulerar elevernas olika sinnen och låter eleverna lära på en främst laborativ nivå. Var och när eleverna är som mest kreativa uppfattar pedagogerna som något individuellt hos varje elev och min slutsats är att rum och material har betydelse för var och när eleven är kreativ. Nämnbart är också att pedagogerna uppfattar kunskapsformer som uttrycksformer i Skolverkets (2011) läroplan.
|
|---|
