Miljöpåverkan från fjärrkyla : en analys av Umeå fjärrkyla med fokus på primärenergianvändning och växthusgasutsläpp

• Main Author: Sjöström, Katarina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik 2011
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-59018

Umeå Energi har som mål att vara förnybara i allt de gör år 2018. Som ett led i detta arbete vill de veta vilken miljöpåverkan som sker från deras produkt fjärrkyla. I denna rapport har miljöpåverkan från Umeå fjärrkyla beräknats genom att ta fram nyckeltalen primärenergianvändning per levererad kylenergi och växthusgaser i koldioxidekvivalenter per levererad kylenergi. Miljövärderingen har framförallt baserats på rapporter från svenska myndigheter och branschorganisationer. Data till beräkningar har samlats från statistik och från Umeå Energis anläggningsrapporter. Fjärrkylans primärenergianvändning har beräknats till 0,94 kWh per kWh levererad fjärrkyla och utsläppen av växthusgaser till 63 g CO2 per kWh levererad fjärrkyla. En osäkerhetsfaktor vid beräkningen är uppskattningen av elanvändning för kylproduktion. Metodvalet som påverkar resultaten mest är allokering av värmepumpens elanvändning mellan värme och kyla. En jämförelse mellan Umeå fjärrkyla och enskild kylning med en eldriven kylmaskin har gjorts. Denna visar att fjärrkyla ger upphov till mindre primärenergianvändning än en eldriven kylmaskin med en köldfaktor upp till 1,6. För att växthusgasutsläppen från fjärrkyla ska överstiga de från enskild kylning krävs att den eldrivna kylmaskinen har en köldfaktor över 3,3. För framtida beräkningar rekommenderas utökad mätning av elanvändningen för kylproduktion samt att gemensamma riktlinjer för miljövärdering av energiproduktion tas fram. === Umeå Energi aims to be renewable in everything they do in 2018. As part of this work, they want to know the environmental impact of their product district cooling. In this report, the environmental impact from Umeå district cooling has been calculated by developing the key numbers primary energy use per delivered cooling energy and greenhouse gases in carbon dioxide equivalents per delivered cooling energy. The environmental assessment has been based primarily on reports from government authorities and trade associations. Data for calculations have been collected from statistics and from plant reports of Umeå Energi. The primary energy use of district cooling has been calculated to 0,94 kWh per kWh delivered cooling energy and the greenhouse gas emissions to 63 g CO2 per kWh delivered cooling energy. A factor of uncertainty in the calculation is the estimated electricity use for cooling. The methodical choice that affects the results most is the allocation of the heat pump's electricity use between heat and cold. A comparison between Umeå district cooling and individual cooling with a vapor-compression chiller (VCC) has been done. The comparison shows that district cooling uses less primary energy than VCC with a coefficient of performance lower than 1,6. An electric cooler with a coefficient of performance lower than 3,3 will cause higher emissions of greenhouse gases than district cooling. Extended measurement of electricity use for cooling and development of common guidelines for environmental evaluation of energy production are recommended for future work.