Att åldras i dagens samhälle : Upplevelsen hos personer 80+ av att åldras i det ordinära boendet med fokus på meningsfullhet

• Main Author: Bjuhr, Rebecka
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Sociologiska institutionen 2008
• Subjects: äldre:åldras:socialpsykologi:ålderism:hermeneutik:meningsfullhet:livskvalitet
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-47943

Under årtusenden har en ambivalent men mestadels negativ inställning till äldre och åldrande dominerat. Idag då ungdomlighet, effektivitet och produktivitet är de egenskaper som eftersträvas ska vigöra vad vi kan för att bromsa åldrandets naturliga process. Som den demografiska utvecklingen ser ut nu ökar medellivslängden samt andelen personer över 65 år. Detta medför att en tredjedel av befolkningen kommer att vara ålderspensionärer inom några år och andelen 80+ med hjälpbehov kommer att öka. Syftet med den här studien var att genomföra halvstrukturerade intervjuer med personer i ordinära boenden som var över 80 år. Detta för att förstå upplevelsen av att åldras i dagens samhälle med fokus på vad som definierades meningsfullt, hur man upplevde det egna åldrandet och hur boendeformen påverkade tillvaron. Studien var induktiv och empirin tolkades hermeneutiskt. Resultatet visade att man skapade en distans till den egna åldern som ett försvar eller förnekande motden socialt definierade åldersrollen som upplevdes innefatta negativa bilder av äldre. Det positiva i tillvaron var det som stred mot den socialt negativa definierade åldersrollen vilket kunde upplevas vara en av dem största bekräftelserna på att man ”inte var gammal”, nämligen att kunna hålla sig aktiv. Så länge man upplevde sig klara av att göra saker, med eller utan hjälpmedel, fick aktiviteterna den betydelse att det gav självförtroende samt gjorde tillvaron mer meningsfull. Den sociala omgivningen upplevdes vara den största positiva påverkan på tillvaron. Tillvaron upplevdes såledesmeningsfull under förutsättning att den sociala tillvaron var tillfredsställande. Detta ska enligt tidigare forskning betyda mer än att ha hälsan i behåll. Gällande boendeformen var bemötandet tillsammans med att den egna förmågan fick ta plats en av de största påverkansfaktorerna för en positiv upplevelse av att få daglig hjälp. Slutligen så visade intervjuerna tendens till att även om man inte kunde uppnå ett gott socialt värde utifrån samhällsidealen om att vara ung, produktiv och effektiv så fann man ett gott egenvärde baserat på mer existentiella faktorer som att uppleva meningsfullhet genom den sociala omgivningen.