| Summary: | Syftet med arbetet, och därmed mina frågeställningar, har varit att ta reda på hur läraren ser på den ”tysta” eleven och hur han/hon bemöter denne. Jag har också velat hitta gemensamma kännetecken hos denna typ av elev och få fram hur de ser på skolan och handuppräckning. För detta har jag använt mig av en kvalitativ metod med intervju och observation av tre tysta flickor och en pojke samt av deras lärare, men även utav en kontrollgrupp på fyra ”glada” elever. Resultatet visade att de ”tysta” bland annat har ett mer eller mindre slutet kroppsspråk, en flackande blick och att de sällan eller aldrig räcker upp handen. Själva ansåg eleverna att skolan var bra men att det inte är så kul att räcka upp handen fast det inte gjorde något hur man svarade eller om man svarade fel. Lärarna hade upptäckt alla utom den högpresterande ”tysta” och bemötandet mot de var försiktigt och varsamt. I arbetet har jag jämfört resultaten med litteraturen och kommit fram till att mycket stämmer överens men att man som lärare bör vara aktsam på det individuella och personliga. Alla är inte likadana och går inte att sätta in i en slags norm men detta arbete kan vara en början till att upptäcka de ”tysta”.
|
|---|
