Utbildning i kostfrågor behövs på gymnasiet : sex gymnasieelevers synpunkter

• Main Author: Johansson, Åsa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap 2010
• Subjects: Hkk; hem- och konsumentkunskap; kostutbildning; gymnasiet; utbildning; kostfrågor; kostkurs; nya gymnasieskolan; elev; elever; gymnasieelever; gymnasieelev; kostlärare; undervisning; kost; hälsa; kost och hälsa; kostrelaterade sjukdomar; kostrelaterade folksjukdomar; folksjukdomar; fetma; övervikt; diabetes; hjärt och kärlsjukdomar; Culinary Arts and Meal Science; Måltidskunskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-39357

Bakgrund: Kostvanorna hos den allmänna befolkningen, i synnerhet bland barn och ungdomar, är bristfällig. De svenska näringsrekommendationerna följs inte och dåliga kost- och motionsvanor har ett tydligt samband med flera av dagens folksjukdomar. Undersökningar visar att ett sätt att minska de kostrelaterade folkhälsosjukdomarna skulle kunna vara att förbättra ungdomars kostvanor. Idag finns det inga nationella kostkurser på gymnasiet och dessutom kommer möjligheten att erbjuda lokala kursalternativ i kost och hälsa att försvinna när den nya gymnasieskolan införs 2011. Syfte:Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers syn på sina kostvanor samt vad de anser om undervisningens betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Metod och deltagare: Semi-strukturerade intervjuer användes som metod och sex kvinnliga elever från fem olika gymnasieprogram inkluderades, varav fyra hade läst en lokal kostkurs på gymnasiet. Resultat: Eleverna beskrev sina kostvanor som "ganska bra", "varken bra eller dåliga – mittemellan" eller "mindre bra. Elevernas beskrivning av sina kostvanor visade att några elever hade riktigt bra kostvanor medan andra både åt mindre hälsosam mat och hade en betydligt sämre måltidsrytm. Tallriksmodellen var ett känt begrepp för de flesta intervjuade och det fanns ambitioner hos majoriteten att följa den. Eleverna redovisade ett högre intag av godis och/eller läsk än önskvärt. Gymnasieeleverna upplevde att undervisning i kost och hälsa har betydelse för att utveckla sunda kostvanor. Slutsats: Gymnasieeleverna var bra på att beskriva sina kostvanor men de faktiska kostvanorna kunde varit bättre. Eleverna som idrottade regelbundet samt eleverna som hade aktualiserat sina kostkunskaper på gymnasiet kunde lättare peka på vad som var mindre bra i sina kostvanor. De flesta eleverna ansåg att utbildning i kostfrågor behövdes på gymnasiet.