Hur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : En studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitet
Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arb...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet
2008
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18717 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-18717 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Entreprenörskap intraprenörskap intraprenad servicekvalitet och vårdtagare Intrapreneurship entrepreneurship intraprice service quality and patient Business studies Företagsekonomi |
spellingShingle |
Entreprenörskap intraprenörskap intraprenad servicekvalitet och vårdtagare Intrapreneurship entrepreneurship intraprice service quality and patient Business studies Företagsekonomi Bohman, Henrik Falck, Sebastian Hur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : En studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitet |
description |
Kraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering. Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet? Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv. Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten. Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes. Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare. Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet. |
author |
Bohman, Henrik Falck, Sebastian |
author_facet |
Bohman, Henrik Falck, Sebastian |
author_sort |
Bohman, Henrik |
title |
Hur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : En studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitet |
title_short |
Hur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : En studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitet |
title_full |
Hur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : En studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitet |
title_fullStr |
Hur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : En studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitet |
title_full_unstemmed |
Hur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : En studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitet |
title_sort |
hur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : en studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitet |
publisher |
Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet |
publishDate |
2008 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18717 |
work_keys_str_mv |
AT bohmanhenrik hurupplevervardtagareservicekvalitetenenstudieomhalsocentralersstyrformochdessinverkanpavardtagaresupplevdaservicekvalitet AT falcksebastian hurupplevervardtagareservicekvalitetenenstudieomhalsocentralersstyrformochdessinverkanpavardtagaresupplevdaservicekvalitet |
_version_ |
1716515797094891520 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-umu-187172013-01-08T13:18:07ZHur upplever vårdtagare servicekvaliteten? : En studie om hälsocentralers styrform och dess inverkan på vårdtagares upplevda servicekvalitetsweBohman, HenrikFalck, SebastianUmeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitetUmeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet2008Entreprenörskapintraprenörskapintraprenadservicekvalitet och vårdtagareIntrapreneurshipentrepreneurshipintrapriceservice quality and patientBusiness studiesFöretagsekonomiKraven på att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vården ökar ständigt och det finns för närvarande områden, som bemötande och tillgänglighet, att förbättra. Samtidigt är en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsätt. En styrform som blivit allt vanligare i Västerbotten är intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska främja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ökat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt på bland annat servicekvalitet, vilket är centralt för hur vårdtagare upplever besök vid hälsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien från följande problemformulering. Hur påverkar hälsocentralers styrform vårdtagarens upplevda servicekvalitet? Studiens syfte var att skapa förståelse för hur olika styrformer påverkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hälsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv. Ett delsyfte var att visa vilka åldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest på resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hälsocentralerna kan förbättra servicekvaliteten. Studiens ansats är deduktiv och baseras på den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet. Urvalet bestod av två hälsocentraler i Västerbotten, en på Ålidhem och en i Burträsk. Hälsocentralen på Ålidhem drivs på traditionellt vis av Landstinget och hälsocentralen i Burträsk drivs som intraprenad inom Landstinget. Totalt medverkade 96 respondenter, 51 vid Ålidhems Hälsocentral och 45 vid Burträsk Hälsocentral. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av enkäter, vilket gav studien en kvantitativ karaktär. Resultatet av undersökningen tolkades med hjälp av författarnas förförståelse samt teoretiska resonemang, varvid en positivistisk kunskapssyn användes. Det empiriska materialet jämfördes och kommenterades för att därefter medge analys och diskussion. Figurer och diagram utgör huvuddelen av resultatredovisningen. Analysen fokuserar på differensen mellan upplevd servicekvalitet och dess viktighet, benämnt som differens. De servicekvalitetsrelaterade aspekter som erhållit störst differens vid hälsocentralerna var således i fokus. Det empiriska materialet visade att servicekvaliteten vid Burträsk Hälsocentral upplevdes något bättre av vårdtagarna, vilket även medförde att differensen för de flesta aspekterna var lägre än motsvarande värden vid Ålidhems Hälsocentral. Båda hälsocentralerna har dock tilldelats höga värden för servicekvalitet och har generellt mycket nöjda vårdtagare. Då de rådande omständigheterna vid hälsocentralerna inte är lika är det problematiskt att härleda resultatet enbart till styrsätt. Andra faktorer som möjligtvis påverkade utfallet är hälsocentralernas storlek, upptagningsområde, geografiska placering samt rådande demografi. Då resultatet var något bättre i Burträsk verkar styrformen intraprenad medge bättre förutsättningar för skapandet av servicekvalitet för vårdtagarna. I vilken utsträckning det enbart är styrsättet som ger upphov till de positiva effekterna kvarstår att besvara. Därmed rekommenderas vidare studier med ett annat urval för att tydligare visa vilka faktorer som utgör grunden för hög servicekvalitet, vilka skulle kunna tyda på att intraprenad ger upphov till bättre servicekvalitet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-18717application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |