| Summary: | Gymnasieprogrammen är uppdelade efter kön och könsnormer är djupt rotad hos eleverna redan från tidig ålder. Studie- och yrkesvägledarens roll i vägledningssamtalen med elever inför gymnasievalet är därmed viktigt för att eleverna ska få en förståelse om, bli medveten av och påläst kring sitt gymnasieval. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod där syftet är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar genusmedvetet inför gymnasievalet med elever i glesbygdskommun. Syftet besvaras genom följande forskningsfrågor; Hur kan det och yrkesvägledararbetet tolkas och förstås? På vilket sätt och yrkesvägledare att av att de bor i en glesbygdskommun? Hur upplever studie- och yrkesvägledare att inför gymnasievalet? Studiens frågeställningar besvarades genom semistrukturerade intervjuer där informanterna besvarat intervjufrågor och svaren har sedan analyserats mot tidigare forskning. Uppsatsens resultat indikerar att studie- och yrkesvägledarens arbete för att pojkar ska göra otraditionella val saknas, och pojkar anses påverkas mer av könsnormer inför gymnasievalet än flickor. Studie- och yrkesvägledare arbetar genusmedvetet med elever i grupp, men saknar ett utförligare arbete i de individuella samtalen. Resultatet visar också att studie- och yrkesvägledare vägleder elever utifrån individens intresse, samtidigt visar forskning att intresse styrs utifrån kön. Könsnormer befästs ytterligare trots att studie- och yrkesvägledare försöker att utgå ifrån en neutral vägledning. Att geografisk plats och könsnormer påverkar eleverna vid gymnasievalet, är något som studie- och yrkesvägledarna är medvetna om, men ett aktivt arbete från deras sida för att motverka detta saknas till viss del.
|
|---|
